Göteborgsposten – 16 november 1866, sida 2

sigtet, på hvilket man icke kunde misstaga sig. Hon sökte medlidande och att komma undan; hon blickade bedjande upp til lord Dane och till mr Lester. Derpå vände hon sig om och mötte sin kammarjungfrus stränga blick. — Hvarför står Sophie der? frågade hon. Hon vände sig med detta spörjsmål till lord Dare. Han hade sctt Hickan och förmodade att hon följt med lady Adelaide. Polistjenstemanneu trodde att den senare gjorde narr af honom. — Det är bättre, sade han, att mylady nu förklarar hvad hon sett och vet, eljest kan ni kommn att få göra det mera offentligt. — Tala, Adelaide, fortsatte lord Dane stängt, misstänkande att det låg mera bakom saken än hon ville medgifva samt ond öfver hennes föregående nekande. — Om ni icko säger hvad ni vet, skall jag låta förhöra er på ed. Ni berättade mig att ni ni gick inom ruinerna och börjude tänka på spöken och att denna tanke skrämde er.