Komminister tsohgren, som, efter hvad vi förut omtalat, tros ha afvikit ur riket och nu efterlyses af Skara domkapitel, hörde, berättar Wenersborgs tidn., till de wenniskor, för hvilka lifvet är en börda. Vare sig att hans förstånd af naturen var oredigt eller blifvit det med åren, riktades hans tankar mest på hans egen och andras syndfsullhet, hvilket hos honom underhöll ett religionsgrubbel, som ingalunda skingrades deraf, att han såg, att verlden omkring honom förblef lika ond, oaktadt hans bemodanden. Ehuru hans presterliga förmåga var ringa, ocha ehuru han sjelf borde insett, att hans fordringar voro till stor del både orimliga och onödiga, måste det dock kännas tungt för honom, att han ej såg nägra