En QOvinnas ed. Roman af M:rs Henry Wood, (förf. till Slottet East Lynne m. fl.) Öfvers. fr. Engelskan. Hon hade en mycket vacker hy, blå ögon och en massa guldgult hår — onekligen en älsklig syn, då man betraktade hennes behag i deras helhet; men hennes drag voro ej särdeles rena och ögonen irrade för mycket omkring för att ingifva riktigt förtroende. Bakom de öfriga kom ännu en betjent i samma livre. — Ni har rätt, svarade den unge mannen; det är familjon Dane. De ha varit ute med mylord på hans morgonutflygt. De båda betjenterna aflösa hvarandra med att skjuta sjukstolen. — Är lord Dane invalid? — Invalid, ja! upprepade den unge mannen i det han hastigt lade ihop metspöt; vi skola hoppas att hvarken ni eller jag någonsin skola bli det så mycket. Lord Dane hade förliden höst ett förskräckligt fall från hästen, då han var ute på en jagt, och har blifvit lam i de nedre extremiteterna. Det finnes ingen hjelp för honom, säga läkarne; det skall blott bli värre och värre. Och nu, min herre, får jag önska er god morgon. — — ) Forts. fr. N:o 255.