Göteborgsposten – 26 oktober 1866, sida 1

—2ä— —(n:ii— — — ——— örsäkringsanstalter, som finnas, gagna mindre de kunde göra. Sedan de norska bolagen och Neptunus här inrättat agenturer, kan man visserligen erhålla försäkringar å kasko till ej obetydligt belopp, men alla de norska bolagen följa i sina försäkringsvilkor Hamburgerplan, och denna skiljer sig väsendtligen från svenska sjölagens bestämmelser, hvilka gälla för Neptunus. Den vigtigaste skiljaktigheten dem emellan rörer så kallade konstruktiva totala skador, eller skador som anses lika med totala. Efter svensk lag får en redare, när skadan å fartyget uppgår till 1 af försäkringsvärdet, afträda fartyget mot utbekommande af törsäkringssumman. I Hamburg åter fordrar man i allmänhet i enahanda fall att fartyget repareras och ersätter skadan, efter frånskiljande af sådant, som ej faller på assuradörens risk, med afdrag af 1, icke blott på sjelfva de nya materialierna, hvarmed fartyget reparerats, utan äfven på alla möjliga kostnader för deras insättande i fartyget. IIäraf är tydligt, att när en dylik skada träffar ett fartyg, som ar delvis försäkradt efter IIamburgerplanens och delvis etter svenska sjolagens försäkringsvilkor, redaren kommer i en ganska oklar ställning och att assuradören kan till sin fördel deraf begagna sig. Detta är en olägenhet, hvarföre isynnerhet rederierne af de större fartygen äro blottställde, och som bekant, är det just sådane fartyg som nu äro de begärligaste. Visserligen kunna de försäkras i England, der försäkringsvilkoren mera likna vår sjölags, men der fartyget ej är kändt, blifva premierne antagligen drygaro, och dessutom har man svårt att känna den engelske assuradörens och assuransmäklarens vederhäftighet, ty al bådas är försäkringstagaren beroende. Kändt är ock, att vid uppstående tvister det i anseende till de stora kostnaderne är nära på omöjligt att genom rättegång göra sin rätt gällande i England. Men ökade tillfällen att här erhålla försäkringar i svenska assuransinrättningar lära ej så snart uppstå, och förhoppningarne alt få de påpekade olägenheterna på så sätt afhjelpte äro ej stora. Mycket vore dock vunnet, om de tre svenska assuransinrättningarne, som redan hafva kontor härstädes, tecknade å fartyg af samma klass och på samma vilkor. Våra rederier skulle då kunna få tecknadt ända till 154,000 rdr å kasko. Göteborgs sjöassuransförening anses genom för stora anspråk på fartygens sjövärdighet dels försvåra deltagandet i föreningen med fartyg, som lämpa sig för träskeppningen, och dels alldeles utestänga dem. En eftergift i detta hänseende synes numera betingas af föreningens eget intresse, och kan i allt fall ej innefatta någonting så serdeles vågadt, då dylika fartyg erhålla försäkringar på annat håll. För öfrigt tyckes assuradören utan mycken betänklighet kunna äfventyra penningar på ett fartyg, så länge betälhafvaren och besättningen derå vilia vedervåga sina lif. Denna förenings organisation, eller kanske rättare förvaltning, lägger äfven hinder i vägen för deltagande i densamma, som lätt kunde undvikas, Föreningen gör ingen utdelning af sin premiebehållning förr än alla risker efter den treåriga oktrojens slut veterligen äro utlupna och återställer icke ens förr de af delegarne vid oktrojens början afgitna förbindelser å 10 procent af försäkringssumman, hvaraf grundfonden bildas, oaktadt ställningen vid oktrojens slut vanligen endast erfordrar att en del af premieförbindelserna tills vidare qvarhållas för betäckande at möjliga förluster å ännu utelöpande risker. Tillfölje häraf nödgas delegare, som vid en oktrojs slut hafva grundfondsförbindelse och förbindelser för 3:ne års ordinarie pre: mier, med åtföljande hypoteker, liggande hos föreningen, att vid ingåendet i den nya oktro