Göteborgsposten – 23 oktober 1866, sida 1

— Ja, men kära svägerska, hvarför bestyr ni ej om den affären sjelf? — Det är derför att mitt hufvud gör så ondt. Klockan tolf ringdes det till frukost. Naigeot gick ned i matsalen med sin svägerska och Naudin, som talte med Menard. Då han satte. sig på sin plats, mirkte han med förvåning, att man satte rätterna framför honom, ehuru han aldrig brukade göra les honneurs vid bordet. — Uvarför gör ni ej les honneurs, hr Naudin? frågade han. — Jag har blifvit så förkyld och har fått ett giktanfall till följe af kölden i går, herr. Naigeot. — När kommer Louise tillbaka? vågade bokhållaren att darrande framstamma. — Vi skulle ha hemtat henne hem i går, om jag ej fått detta slag, sade modren. Åt då, kära sväger! Men Naigeot lät sin knif och gaffel falla, och en iskall rysning genomfor honom från hufvud till fötter. — Sitter jag då midtemellan tre spöken? sade han för sig sjelf. Han sprang upp från sin stol för att fly bort; men Naudin höll honom tillbaka med den