Göteborgsposten – 19 oktober 1866, sida 1

— —— mänheten under de tider Museum är tillgängligt. väderlekstelegranEnligt från kejs. observatoriet i Paris igår ingånget telegram, är dåligt väder att under de närmast följande dagarne vänta i vestra Europa. Göteborgs vattenledning. Stadsfullmäktige hade igår öfverläggning tillsammans med komiterade för vattenledning i Göteborg. Överstelöjtn. Leijonancker, som anlandt till staden i och för ärendet, var jemväl närvarande och deltog i diskussionen, hvarunder flera talare uppträdde. Öfverläggningarne rörde sig hufvudsakligast omkring följande frågor: huruvida en vattenledning bör anläggas, — hvarom samtlige de närvarande tycktes vara ense; om vattnet bör hemtas från Dellsjön; huru mycket jord, som skulle för ändamålet behöfva exproprieras; om sättet för rörledningens anbringande samt om trågans lämpligaste behandling i finansiellt hänseende. Komiterades betänkande, ett sakrikt och intressant arbete, återfinnes i N:o 15 af Stadsfullmäktiges handlingar för innev. år, och förekommer till diskussion vid stadsfullmäktiges allmänna sammankomst nästa Thorsdag. Engelsk-svenska Banken. Vid det sammanträde, som egde rum i Stockholm sistl. Onsdag med delegarne i denna bank, utsågs frih. Knut Bonde till ordförande. Nya Dagl. Alleh. lemnar följande redogörelse för hvad som vid sammanträdet förekom: Hr Rydqvist önskade få en öfrersigt af bankens ställning i runda siffror, och upplästes denna af ordf., men vid slutet af sammankomsten beslöts att icke några siffror skulle offentligen tillkännagifvas. Under sammankomsten uppträdde flera talare, såsom hrr Rydqvist, Hierta, Dalman, Guillemot m. fl. Den förstnämnde ansåg, att bankrörelsen borde fortsättas, men att den härvarande bankafdelningen skulle bestå af svenska män, som äro i våra förhållanden initierade, och att de kostnader, som hittills utgått för bankens bedrifvande, måtte inskränkas till de i vårt land skäliga, att man ej må inköpa några dyra hus, betala direktörerna öfver höfvan, möblera eleganta våningar m. m. Häri instämde flera. Derefter uppläste hr Dalman följande af honom för direktionens räkning författade promemoria, som tjenade till grund för diskussionen: Den af bankens direktion i London till aktieegarne senast afgifna berättelse förutsätter, att, oaktadt banken har omkring pd st. 140,v00 fastlästa, deraf ända till pd st. 100,000 beräknas såsom förlust, banken icke desto mindre skulle kunna, utan tillökadt kapital, d. v. s. utan mindre inbetalningar, fortsätta sin rörelse, såvida aktieegarne såsom en förlust afskrefve pd st. 5 af de å aktier inbetalda på st. 25. Af detta tillkännagifvande måste dragas den slutsats, att direktionen anser hvarje aktie representera en tillgång, d. v. 8. vara värd åtminstone pd st. 20, äfven under förutsättning att 100,000 skulle gå förlorade. Ofvanberörda förlust synes likväl sannolikt vara allt för högt beräknad och under alla omständigheter allt för tidigt. I förra hänseendet har direktionen lemnat tillsörlitliga upplysningar, gifvande vid handen, att äsven med en särdeles låg beräkning af de innehafvande säkerheternas realisationsvärde bankens förlust icke borde komma att utgöra mer än omkring pd st. 60,000. Härigenom skulle, utöfver de af bankdirektionen i London beräknade pd st. 20 pr aktie, ytterligare tillgodokomma hvarje aktie en tillökaing af minst pd st. 1, hvarigenom således aktien blefve värd på st. 21. Efter en sådan kalkyl — och den synes vara långt ifrån öfverdrifven — tyckes det vara allt för orimligt att föreslå bankens aktieegare eller så till sägandes tvinga dem att afhända sig sina aktier för ett betydligt lägre belopp. För allt fall måste den nuvarande tidpunkten vara den mest olämpliga för den, efter hvad det förljudes, ifrågasatta öfverlåtelse-transaktionen. De fastställda kapitalen bero hufvudsakligen på realisationen af säkerheterna i Högbooch Gellivareverken, tillsammans utgörande mer än 100,000 på st. De förra eller Högboverken äro ännu icke ens utbjudna till ovilkorlig försäljning, och enligt borgenärernas beslut kan dermed ännu fördröjas åtminstone till nästa vår. Under tiden bör penningställningen betydligt förbättras både i England och i Svorige, der man har anledning förvänta en temligen ansenlig spanmålsexport.