Göteborgsposten – 12 oktober 1866, sida 1

verld, för att pånyttföda hela hans tillvaro och återgifva honom nans förspillda ungdom och den lycka som han glömt att i rättan tid njuta, och han hängaf sig at hoppet, åt lugnet. Han sade till sig sjelf, att hans brors död i grunden ej skadade hans framtid något; att dessa två damer, som voro ensamma om att styra det stora handelshuset måste längta efter en hjelpare, och att han var deras naturliga stöd. Han glädde sig vid tanken att få lefva tillsammans med sin vackra nicce, att vara hennes. ende vän, och han började redan åter att bygga sina luftslott; han såg sig redan åter rik och lycklig; han förde i andanom Louise tillbaka till Frankrike för att se henne lysa som polarstjorna på den parisiska himlen — då ringdes det till middag. ) Han skulle nu åter vara tillsammans med sin svägerska och göra bekantskap med de personer som bodde i huset. Han gick nu med sin nitce in i matsalen; hans lugn hade ätervändt, han var nu nästan lycklig! Fru Dominique Naigeot hade underrättat sitt folk om att den främmande var hennes svåger, och då han nu trädde in presenterade hon honom för de två gamla bokhällarne som i många år utgjort en del af familjen, samt en ung man hvilken kom sist in och visade Louise utomordentlig uppmärksamhet.