Göteborgsposten – 9 oktober 1866, sida 1

icke förändrat hans krokiga rygg eller hans kläder som voro alldeles luggslitna för armbågarne och knäna. — Kusk! ropade han, jag vill till on skräddare! ... Kör mig tillbaka till Palais Royal — i Palais Royal kan man vil finna skräddare? Då kusken hunnit till Fontaineplatsen fordrade han åtta francs för fyra timmars körsel. Bokhållarens första rörelse var att fara upp af förvaning; men han fattade sig snart och sade till sig sjelf: — Är jag då icke rik? — Se här min gode man. — Och drickpenga Naigeot sökte i sin ficka och drog majestätiskt upp fem sons ur den. — Det måtte vara vanligt, att rikt folk ger drickspengar, tänkte NaigeotOch så gick han sin väg utan att höra droskkusken öfverösa honom med förbannelser för det han gifvit för litet. Han trädde in under hvalfgångarne midt ibland menniskomassan och störtade åstad på vinst och förlust, knuflande åt alla håll och å sin sida knuflad af de förbigående. Alla butikerna, den ena efter den andra, tilldrogo sig bokhållarens förvånande och bländande blick. Tusen gånger hade han gått igenom Palais Royal i alla riktningar; men han