Göteborgsposten – 4 oktober 1866, sida 1

Hömm 664 5 P4 JA BS ov — — —ä—— — re ån hundra alnar, än om man sade att man nade suttit vid kejsarens arbetsbord, rört vid nans pappersknif, gått omkring i kejsarinnans badrum o. s. v. och likväl kan man verkligen jemförelsevis lätt komma att betrakta den kejserliga familjens lif på mycket nära häll. Få personer komma till Ryssland, som icke i deta hänseende blifvit öfverraskade på det mest ingenäma sätt, och till de gamla sagorna hör itven, att der står en skyltvakt med skarpaddadt gevär vid hvarje dörr. Möjligen var let så för många år sedan, och det finnes ju en historia om att en skyltvakt till och med stod i en trädgård, utan att någon kunde ana hvarför han stod der; det beslöts att denna onödiga post skulle indragas, man gick flera ir tillbaka i tiden och upptäckte, att en kejsarinna en gång hade sett en rosenbuske der och yttrat, då hon åkte förbi: Sätt en soldat der, till dess blommorna slå ut! Posten blef utsatt, men sedan dess fortfor den att utsättas med största noggrannhet. Nu är det helt annorlunda; man kan komma in hvar som helst, och jag begagnade mig af detta lyckliga förhållande för att göra ett besök på det kejserliga lustslottet Peterhof, med alla dess villor och anläggningar, hvilket fått ett ökadt intresse derigenom att prinsessan Dagmar inom kort skall derstädes tills vidare taga sin boning. Från S:t Petersburg kommer man på något öfver en timma med ångbåt till Peterhof och har hela tiden för sina ögon den vackra kusten med dess talrika landtställen; med Jernvägen, som fortsättes till det något längre bort liggande slottet Oranienbaum, kommer man dit på en halt timma. Jernvägen är en äkta sommarbana, ytterst praktfullt anlagd at den rike baron Stieglitz, hvilken har användt 6 å 7 millioner rubler på den, och som sannolikt är den enda enskilda person i verlden, som eger en hel jernväg. Det egentliga slotvet, hufvudpunkten i Peterhofs vidsträckta anläggningar, ligger på en höjd, 60 fot öfver hatvet, och är uppfördt af Peter den store; det står nästan alldeles oförändradt, och man har till och med bibehållit den gula färg, som det först hade. Catharina den andra satte mycket värde på det vackra slottet och vistades stundom derstädes samt samlade åtskilliga taflor och andra kuriosa i dess inre. Från den i två våningar uppförda byggnaden har man en präktig utsigt ötver viken samt trädgården och parken, hvilken sänker sig terrassformigt ned mot stranden; en bred kanal går från slottets portal i en rät linie ned mot sjön; omgifven på alla sider af vattenfall och en fullständig allåe af springvatten och fontäner, utgör den medelpunkten för Peterhofs berömda vattenanläggningar. Omedelbart framför slottet finnes en stor bassin, hvarifrån kanalen har sitt utlopp; en 80 fot hög stråle stiger här lodrätt i lutten, och ur gapet på ett bronslejon. som en herkulisk figur öppnar, nedstörtar vattnet likaledes, under det delfiner, nymfer, tritoner och svanor från alla håll kasta ut vattenstrålar; denna bassin bär namnet Samson. På en vidsträckt omkrets sprutar och stänker vattnet upp från de olika punkterna på planerna, och ett litet stycke från slottet, i närheten af den allåe der regementsmusiken dagligen spelar, finner man ett annat springvatten, kalladt Hvita frun; de sjudande, krithvita vattenmassorna höja sig här skummande i luften och bilda en smaktull pyramid, så slät på sidorna, som vore den huggen i marmor. Vattenanläggningarne i Potsdam öfverträffa Peterhoss i rikhaltighet; men endast de i Versailles kunna mäta sig med dem i smakfullhet, och Peterhoss ha det företrädet, att man dagligen har tillfälle att beundra dem. Sjelfva slottet står obobodt under nuvarande kejsaren, liksom det gjorde un