Göteborgsposten – 17 september 1866, sida 2

och all fara var åverständen. Frän Utlandet. Då Napoleon I på S:t Helena mediterade öfver den verldsliga maktens fåfänglighet, uttalade han den allbekanta profevian, att Europa skall antingen bli ryskt eller republik som Amerika. De förunderliga håndelser, som nu äro under utveckling, återkalla i vårt minne denna spådom. Inom Nordamerikas Förenta Stater, der man redan länge uttalat sig med bitterhet angående Europas moraliska slapphet, att inom sina landamären fördraga de okristna turkarne och tillåta deras ännu fortgående slafhandel för seraljernas syllande samt månggifte, gör sig gållande en synbar tendens att skaffa stjernbaneret inträde inom Europa, för att utöfva inflytande på händelsernas utveckling härstädes. Denna tendens visar sig i bemödandena att skaffa sig fast fot i Medelhafvet genom erhållande at en ö från Turkiet i Egeiska Hafvet. Dessa törsök motarbetas af vestmakterna. Ryssland, som helt säkert i hemlighet ej ser detta med blida ögon, säges dock understödja de amerikanska sträfvaadena, för att vinna dess allians, i händelse den förveckling verkligen skulle komma till utbrott, som det så länge örberedt i Orienten. Tecknen till en annalkande storm derstädes bli alltmera hotande, och vestmaaterna sägas tillochmed i förening! hatva uppmanat Porten till den största försigvighet, för att undvika en allmän revolution: nom hela landet, Huru välmenande dessa: råd än äro, är det dock ovisst, om de ej kommit för sent. I Albanien eller det gamla Epirus är den revolutionära kampen redan inledd och beväpnade band af insurgenter ha sammandrabbat med turkiska trupper, med. hvad utgång känna vi ej, ty de ingående te; legrammerna äro ännu för färgade, för att kunna tros. Innevånarne på Kreta ha proklamerat öns införlifning med Grekland, och det är troligt, att Porten måste underkasta sig detta solkivljans beslut och böja sig derför, synnerhet som Förenta Staterna temligen otvetydigt ställa sig på de upproriskas sida, hvarvid amerikanarne dock mera fungera som Å Rysslands pionierer. Enligt underrättelse frän : Petersburg skall der liggande amerikanska eskader ha erhållit ordre att afgå till Medelnafvet. Från Konstantinopel skritves: Det ir här allmänt bekant, att Ryssland ständigt; arbetar på grekernas upphetsning. Märkligt r, att den ryske gesandten, general Ignatieff, ust nu, då det äfven jäser i Thessalien, företagit en förlustalseresa till denna provins, Då: man ser, hvilken ovanlig verksamhet den ryska diplomatien utvecklar i alla riktningar, är det ej något under, att den stat, som är most intresserad i frågan, hyser stora bekymmer för att bli invecklad i krig. I går kontererade marinoch krigsministern halfva natten med sultanen. Rumänien gifver dem åter grätt! hår. Ryssland gör anspråk på protektorat öfver samtliga Donaufurstendömena, och det arbetar på att äter komma i besittning af den del af Bessarabien, som det genom kriget förlorade. Hvad skall slutet härpå bli? Penna stormakt, som norrifrån, d. v. s. från Kaspiska Hafvet och Siberien, häller det ofantliga Turkestan fast owslutet, som utvidgat sina gränser mot söder intill Persien och Herat och mot öster tll Kina, vill ännu alltjemni öka sitt område. Det är den nordliga kolos sen, som för framtiden allvarligt hotar Euro pas jemnsigtDet är innu svårt att beräkna, hurudan makternas gruppering skall under de närma ste tiderna bli i Europa, och hvilken roll Förenta Staterna komma att häri spela; men beLy delselullt och vigtigt är, att Frankrike och. Ungland — om det besannar sig — redan hppträdt i förening uti en så kritisk fråga. Skall detta bli gryningen till en ny och lifskraftig allians mellan dem, hvilken ej skalll, I 4 1 prisgifva mindre starka europeiska stater och olk åt en qvåfvande absolutism. Hvad Ameika angår, se vi uti dess europeiska politik, mm vi begagna detta uttryck, ännu blott en naiv parad, ett hämndens stilettsty ng för euopeiska staters inblandning i Amerikas anelägenheter; men den kan äfven snart blj: törra Ach mera omfattande om gonam dess