Göteborgsposten – 17 september 1866, sida 2

net dels från trampolinen gjorde vackra hopp, dels i vattnet utförde en mängd evolutioner, vittnande om sällsynt förtrolighet med det våta elementet och som framkallade de åskådandes lifliga bifall. Till belöning för visade framsteg i simkonsten blefvo alla eleverna under simningen begåfvade med hvar sin blombnkett. Under sommaren hafva omkring 80 flickor som betalande elever bevistat simundervisningen och dessutom vid pass 40 åtnjutit lensamma som frielever, deribland 9 döfstumma från Manilla. — Eldsvåda utbröt i Lördags på morgoaen kl. straxt efter 2 i huset N:o 3 Kaptenssatan i en mindre trähuslänga, tillhörande nämnda egendom och sträckande sig ned mot sjön utefter den branta backe, som bildar slutet at Skepparegatan. I denna trähusbazar voro flera bodar uthyrda till s. k. lutliskblöterskor, och i den ändan, som vette åt sjön, utbröt elden törst, ehuru ingen eldstad lanns i hela denna byggnad. Härifrån antändes ett mindre parti bräder samt ett upplag at ved, hvaraf likväl blott en ringa del förlärdes af lågorna. Den häftiga vestliga blåsten kastade snart elden mot ett par min dre stenhusbyggnader, hvilka snart förtärdes af det rasande elementet. Uti ett af dessa hug hodde ett fruntimmer, som hade norska skarpskyttekårens tvätt om händer, äfvensom mycken tvätt åt enskilda, och hvilket allt blef lågornas rof. Elden sög sig nu under plåtbetäckningen på en brandmur, utgörande ena väggen till ett slags uthus tillhörande egendomen N:o 5 Kaptensgatan, och der huggen sten förvarades; äfven har befunnos bräder upplagda, men äfven dessa räddades till större delen, trots den starka stormen. Att släckningsarbetet lyckades så vil, som det gjorde, får tillskrifvas stadsmilitärens och artilleriets sprutor, hvilka skyndsamt kommo till brandstället, äfvensom ett ihållande ovanligt starkt regn, som öste ned hela morgonen. Kl. före 5 var man redan herre öfver elden, och all fara var öfverstånden.