Göteborgsposten – 15 september 1866, sida 2

Article Image
oll orsaken tull ett krig. Ryssland samman-e drager trupper i Kharkow, en god centralställning, som är lämplig för en utmarsch i olika riktningar. I Serbien hafva stora rust. ningar pågätt någon tid, och man har der erhållit en mängd reflade kanoner. National4 komitåerna äro ilrigt verksamma uti Turkiets 4 kristna provinser och afvakta blott en sicgnal, för att bringa ett uppror till utbrott. Rysslands finger upptäckes i allt detta, och Osterrike är på sin vakt. De österrikiska konsulerna i Belgrad och Bucharest hafva kallats till Wien, för att lemna upplysningar. Kejsaren at Ryssland skall nyligen hafva yttrat till en främmande minister, av han ej kunde med likgiltighet åse upprättandet i Europa af principen om styrkans makt framför rättenDerjemte erfar jag, att befallningar gifvits om, att under de första månaderna at 1867 de jernvägar skola fullbordas, hvilka äro ämnade att sammanbinda Kiew och Lemberg, Odessa toch Balta; linien från Kiew till Balta skall till regeringen ötverlemnas d. 1 nästk. Nov. Koncession har nyligen meddelats för en dubbel bana, som skall sätta Kiew i omedelbar förbindelse med tvenne vigtiga punkter i Gariljen, ehuru österrikiska regeringen likväl icke öfverenskommit med den ryska om den strategiska riktning, som skall gitvas åt dessa båda nya banor. Sjeltva de sista berättelserna från orienten bära endast alltför tydligt vittne om den stigande förvirringen ej allenast på Kreta och i Turkiets törhållande ull Donaufurstendömena, utan äfven till Grekland. Den grekiska regeringen fruktar, att de diplomatiska förbindelserna med Konstantinopel skola afbrytas. 10 byar i Epirus hafva öfvergifvits af sina innevänare, hvilka dragit sig tillbaka bland bergen och proklamerat sitt oberoende. Pål öarne Ohios och Cypern råda äfvenledes jäsning och missbelåtenhet, På Kreta har den turkiske kommissarien Mustapha Pascha ej; varit lycklig i sina bemedlingsförsök. kre. tenserna vilja icke slå sig till ro med löftet om en nedsättning i skatterna, utan fordra, att ön skall förenas med Grekland. En demonstration, som de turkiska trupperna gjort mot insurgenterna, har ej ledt till något resultat. De senare ha förskansat sig i tre läger och skola vara fast beslutna att försvara sig till det yttersta. Porten har skickat note på note; vill den grekiska regeringen, för att förmå: henne i denna fråga lägga band på den grekiska pressen och undertrycka de olika komiteer, som bildat sig i Grekland till Kretensernas understödjande. habinettet har förklarat: sig ej kunna efterkomma dessa upnnmaningar. Inligt sista uppgifterna från Kreta, ega der dagligen sammanstötningar rum mellan greker och turkar. Militär inskrider hårdt. Från ön Samos har till Porten ingått petition om, att Aristides Baltazzi skall bli utnämnd till dess furste. ) I Preussen, der man förr ej egnade Orienten någon vidare uppmärksamhet, tyckes man nu hysa liflig oro med hänsyn till Donaufurstendömena, der en hohenzollersk furste ju bekläder tronen, utan att dock ännu ha erhällit europeiskt erkännande. Preussiska regeringen kommer hädanetter att icke hålla sig passiv i denna sak, och Bismarck förklarar genom sin tidning, att han anser kriget: i Orienten oundvikligt och tror, att denna fråga lätt kan inverka störande på konsolideringen af förhallandena i Nordtyskland. i Detta kan äfven ske om ny osämja inträder mellan regeringen och deputeradekammaren, såsom då denne t. ex. uppgitves nafva af medlemmarne för det blifvande riks parlamentet, men antagit det i ärendet nedSsatta utskottets ändringslörslag, som, om vi I minnas rätt, går derpå ut, att skydda den preussiska författningen för att kringskäras af: det nya parlamentet. Under debatten härom förebrådde deputeraden Schulze ministören,; fatt den ej i tillräcklig grad dragit fördel af i Preussens segrar, hvartill Bismarck svarade: . I Det må förbehållas i historien att upplysa om de medverkande momenterna; då man tull-! jständigt känner alla tilldragelserna, skall man (ej neka regeringen det vittnesbörd, att bon I varit temligen djerf i segrens begagnande — i något, som ej gerna kan bestridas. D. 20:de och 21:sto skola de trupper, som skördat segrens lagrar, hålla sitt intåg i Berlin genom Brandenburger Thor. Vid porten emottages konung Wilhelm af 25 unga flickor, af hvilka en uppläser tör honom en; kort dikt af Scherenberg, medan en annan öfverlemnar en lagerkrans. Unter den Linden, blir praktfullt utsmyckad. Andra dagen afslutas intågstesten med en gudstjenst i det fria och afsjungande af Händels Tedeum. 1,000 musikanter och 500 sågare skola härvid tjenstgöra. Altaret omgifvos af hela det lutherska, katolska och judiska presterskapet. Men ha de preussiska trupperna skördat lagrar, ha de derför icke svultit. Så t. ex. fordrades för de 7 armåkärer, som Preussen mobiliserade, under 10 dagar: 36,324 centner bröd, 9,082 etr biscuit, 5.387 ctr ris, 1,460 — 3 LEA AT PPI Ak As AA Ar ANA

15 september 1866, sida 2

Thumbnail