Göteborgsposten – 21 augusti 1866, sida 2

förenings äldste medlemmar, bryggaren Per Bjurholm, som under föreningens tre första år var en al 1:sta kompaniets mest aktiva skarpskyttar och som sedermera såsom passiv egnat ett varmt intresse för töreningens utveckling, hade till denna prisutdelning välvilligt upplåtit sin sommarbostad. Blomensberg utom Hornsull. Bataljonen samlades kl. 3 å Carl Johans torg, uerllrån afmarschhen anträddes vid 4-tiden med bataljonens egen wusikkår i spetsen, och anlände till utdelningsstället kl. halt 5, hvarest rens öfverbefälhafvare, grefve G. Adlersparre, var bataljonen till mötes. Sedan halt blitvit kommenderadt omkring en för utdelningen särskild anbragt upphöjning, hvarest befunno sig en måängd damer och herrar, hvilka, boende i närheten at Blomensberg på sina sommarnöjen, velat med sin närvaro hedra denna test tör skarpskyttelöreningens vigtigaste änAamel. skjuttärdighetens utbredande, uppträdde öotverbelilharvaren och öfrfverlemnade ä bataljanens vägnar åt dess chef, kapt. vid Litbeventet I. Ekman en sabel, hvarn i några lämpiga ord uttalade kapterOons törtjenster om skarpskytteideen, särskildt om första bataljonen, på hvilken han först sdsom instruktör och sedan som chef tjenstgjort. Särdeles slutstrofven uti öfverbefälhafvarens tal syntes uttala hela bataljonens tanka: att neml. denna gåfva måtte at kapt. IH. anses icke allenast som ett erkännande utaf hans hittills gjorda tjenster åt bataljonen, utan ock såsom en bataljonens önskan, att han med sin mödosamma befattning allt framgent mätte sortfara. Efter det kapt. Ekman mottagit denna skänk och dervil uttalat sin tacksamhet, verkställdes af ötverbesälhafvaren prisutdelningen. Efter skedd prisutdelning börjades på den plan, derifrån denna skett, en lifvad dans. Man skall ha svårt säger D.-N., att finna en vackrare tasla än den, som nu erbjöd sig för blicken. Blomensbergs omgitningar äro af de mest romantiska i Stockholms nejder. Det har på sidan om sig en bred dalgång mellan höga berg med skogklädda sidor; framför ligger den lilla sjön Trehörningen; längst i bakgrunden synas delar af staden. På en grön sluttning utmed dalen stodo skarpskyttarnes kopplade gevär; bakom dessa samlade de sig kring bord, der punschglasen glittrade. Skålar föreslogos och tömdes, tal höllos, hurrarop ljungade. Så dansades igen, kulörta lyktor tändes, sånger ljödo, och slutligen marscherade bataljonen hem i den gladaste stämning. Trettonde, fjortonde, femtonde och sjuttonde skarpskyttekompanierna företogo i förgår morgon en utmarsch will Kristineberg, nära Elfsjö station. Ötniagarne och glädjen bletvo atbrutna af ett två timmars starkt regn, men när regnet upphört blef kuraget snart friskt igen, och kompanierna voro mycket belåtna med sin eftermiddag. KL half 10 på aftonen återkommo de och aftackades på Carl XIII:s torg. — ÅAngf. Ivar Blå anlände till Stockholm i förgår middag från Enköping medförande så många passagerare som ångf. kunde rymma, till större delen landttolk och handtverkare, hvilka kommit för att bese Industriutställningen. Ångls., som hade musik ombord och var prydt med svenska och norska flag gor, återvände kl. 6 o. m. — -kridskokungen Jackson Ilaines skall såsom i dag f. t. g. uppträda i Piec de Mouton på Djurgårdsteatern. — I Aftonbladet för i Lördags läses: Förre handelsbokhällaren Carl Gustaf Sjöberg och för andra resan stöld straffade förre bokbinderi arbetaren eller, såsom han nu sjelf titulerar sig, xy. lografen Johan Robert Nyberg, båda boende uti hu sct n:r 14 vid Österlanggatan. hade i går åtta daga sedan, på eftermiddagen, kommit på den galna idel att å Kungsholmen, dit de begifvit sig, säga sig var: vara läkare, utskickade af Sundhetskollegium för at efterse helsotillståndet i nämnde stadsdel samt på gruns deraf ingått uti åtskilliga egendomar och undersök soplårarne äfvensom vattnet i brunnarne, efterfråga huru många voro sjuka, kännt folk på pulsen o. 8. v. slutligen hade de fattat posto vid porten till det hus hvaruti sundhetsbyrån är inrättad, och, då ett sjuk bud anlände, ånyo utgifvit sig för koleraläkare, hvilken egenskap de medföljt till den sjuka, derri Nyberg sagt sig vara den vid byrån anställde dokto Hultin, men blifvit af personer, som mött dem i för stugan, hindrade att ingå i den sjukes rum, emeda de varit berusade. Dä. i anledning häraf, allari uppstod i huset och trakten deröfver att koleraläkar ne voro druckna, blef snart nog rätta förhållande upplyst; men de båda lakarne voro då försvunn: Händelsevis hade dock en poliskonstapel, för hvilke geras utscende beskrefs, observorat dem, då de ingå AA väringsres vid han i 1