Göteborgsposten – 15 augusti 1866, sida 1

Smedjegatan. dra. Deras sanningar förmälas till ett harmoniskt helt, och den sak, för hvilken den siste athenaren stred förtviflans strid — den politiska, religiösa och vetenskapliga frihetens sak — kämpar ännu, men icke längre törtvifladt, utan med segervisshet. — Den kämpar dock, och detta medvetande hoppas vi skall vara oss en borgen för attt Den siste Athenarens förf snart åter skall slunga ett spjut i de frihetsfientliga lederna. Den typografiska utstyrseln är elegant och smakfull. Platon och hans Tid. Uistorisk-biografisk lefnadsbild at Emil Welper. Öfversättning. Örebro, N. N. Lindh, pris: 3 rdr rmt. Detta är en särdetes intressant bok och, vi skulle vilja tillägga det, en särdeles nyttig. Under genomläsningen af denna nästan fullt episka berättelse gör man neml. en nära och törtrolig bekantskap med dessa Greklands stora andar, hvilkas åskådningssätt bildar grundvalen för mensklighetens hela fria andliga utveckling. Och bekantskapen omfattar ej blott personerna, utan äfven deras läror, och läsaren, ja, hvarför icke läsarinnan, skall liksom vi helt säkert känna sig lifvad och stärkt af dessa friska fläktar från den ungdomliga grekiska verlden. Det skall vara ett nytt själens reningsbad, hvarur man sjelf utgår föryngrad och nöjd, ty det är den grekiska antikens stora företrädesrätt, att den icke ingifver någon missmod. För den finnes ej vverldasmärtan-, blott verldsfröjden, grundad på den enhet och harmoni, som den ädle greken älskade lika mycket i tankens gestalter som i konstens. — En man af folket at Erkmann-Chatrian. Öfversättning. Stockholm, L. J. Hierta. Pris 2 rdr rmt. En glödande frihetskärlek, hjertliga och tilldragande karaktersteckningar, liflig stil och mindre vanlig berättareförmåga utmärka denna bok, som dock synbarligen ej så mycket är en roman som mera ett slags socialistiskt memorandum, om vi så begagna detta uttryck. Hjelten i berättelsen är förträffligt tecknad, men likväl icke uttömmande, och det vill synas som om förs. låtit sig hänföras af det närvarandes ideströmmar och sin kärlek till revolutionen, så att hufvudkarakteren stundom blir förd åt sidan, blir mera ett abstrakt begrepp, än en lefvande personlighet. Det oaktadt skall hvar och en med nöje och intresse genomläsa denna bok, som genom sin friskhet och energi i jemförelse med nutidens dussinromaner föresaller som ett godt och upptriskande regn i en af torka tvinande jordmån. Aposteln Paulus at A. Hausrath. Öfversättning. — Af detta arbete har nu 2:dra häftet kommit oss i svensk drägt tillhanda. Det stegrar intresset för den karakter förf. sökt teckna, och lemnar ytterligare bevis på den frisinnade anda, hvari han sökt få densamma fram. I likhet med nästan alla andra förkastar Hausrath en del af Apostlagerningarne såsom trovärdig berättelse rörande Paulus och förklarar den öppet för apokryfisk. Bland de ställen, han sålunda förkastar, är äfven det, der bibeln säger, att Paulus gick in på att öfvertaga kostnaderna för ett nasireatslöfce för 4 judekristna. Ehuru denna Pauli eftergift möjligen kan af vissa omständigheter förklarag, är det dock antagligen riktigt, då förf. bestämdt förnekar, att Paulus skulle påtagit sig ett nasireatslötte. Att, säger Hausrath, fört. af romareoch galaterbrefven skulle 7 dagar stått i templets förgård med oljekakor i händerna, att han då skulle underkastat sig alla de manipulationer, med hvilka rabbinska vantron utstyrde detta löfte, att han skulle af otrogna leviter och prester låta på sig utöfva all den dåvarande tempeltjenstens liturgiska galenskap, för att slutligen för sig och sina kamrater frambära fem lam som brännoffer, fem tackor som syndoffer, fem vädurar som tackoffer och fem korgar fulla af osyradt bröd och kakor, samt de erforderliga spisoch dricksoffren, och till sist kasta sin hårlock i den flammande lågan på altaret, — det är