Göteborgsposten – 3 augusti 1866, sida 1

ABnn —— — Denna vig om jag får be, lady Jane; det kommer der några som vi önska undga. Jag är ganska säker på att det var han, sade Lisette. Jag kände igen färgen pa hans vist. Gud vet hvem han gick med? — Tydligen en eller annan förnäm dame, sade Julia. Jag tror att de gingo upp pi galleriet för att söka efter oss. — Lat oss gå upp på galleriet, kära barn, sade mrs Ashford, hvarefter man begaf sig åstad. De unga herrarne hade gått med sina da mer in i den tropiska dungen och suto under kronan af ett palmträd och ato frukter, medan musiken spelade den ena melodien täckare än den andra, och hela luften var uppfylld af blomdott och musik, glädje och svärmeri. För unge Richardson var hela kristallpalatset Ella — Ella i allt, i hvarje ljud, hvarje blomma, hvarje vattensprång; för Ella syntes unge Richardson som en bald kämpe och rundtomkring henne lyste hans små kärleksfullt blinkande ögon. Det kära, stackars lilla barnet! hon var så litet van vid att vara lycklig, hennes lycka öfverväldigade henne niistan. — Kommer ni i morgon på balen i Guildhall? frågade mr Richardson sin obekanta prin