Göteborgsposten – 3 augusti 1866, sida 1

skall vara Österrike välkommet, emedan det lerigenom skall sättas i stånd att samla sollater i tät MåS8å Innanför de linier, som omsitva Wien; och att Preussen skalle begagna ig af samma frist till att föra fram till fronen det berömda belägringsartilleriet, på hvilcet Krupp under 30 år arbetat i sitt giganiska etablissement i Essen. För tio dagar sedan sträckte sig jernvägsförbindelsen mellan preussiska hären i Mähren och på sachsiska zränsen icke längre söderut, än till den lilla staden Turnau i Böhmen, som ligger många, nånga mil från hvardera af de fyra generaers högqvartor, hvilka föra befälet öfver den oreussiska invasionsarmen. Om preussarne cke visat en exempellös energi med jernvägarnes iståndsättande, skola de ännu under nånga kommande dagar vara ur stånd att öra det tunga belägringsartilleriet fram till tonten. Vi föredraga likväl att dröja vid de gynnsamma precedensen, som visat oss Österrike, utträdande ur hundrade vapenstillestånds omtvistade områden till den säkra och lugna njutningen af en varaktig fred. Det är upplitvande att minnas de ej olika omständigheter, som följde på den fruktansvärda kampen vid Wagram i Juli 1809. Två återtägslinier lågo då öppna för de slagna österrikarne, den ena till Ölmutz och Mähren, den andra till Prag och Böhmen. Uppmuntrad härtill af sin kännedom om styrkan i Prags omgifningar, beslöt erkehertig Carl att draga sig tillbaka till Böhmens högländer. Erhehertigen följde något så när samma väg, som en atdelning at den preussiska hären följt under de sista tre veckorna, kom d. 10 Juli till staden Znaim och tillbakaslog d. 11 Marmonts och Massenas hätliga angrepp, för att kasta honom ut ur denna stad. Midt under träffningen kom budskapet om, att Napoleon antagit det ar erkehertigen aftonen förut väckta förslaget om er vapenhvila, och några så veckor derefter öl vergick vapenstilleständet i Znaim utan ytter ligare blodsutgjutelse till freden i Wien. Vv erinra om detta vapenstillestånd som ett upp muntrande förevud under närvarande ödes digra kris.