2—— — VISET 2—ä— Amerikanarnes största sestoch högtidsdag, d. Juli, hvilken de årligen fira till minne af sin oa shangighet från England, firades i år på vanligt sät d. v. s. kl. 12 på natten till d. 4 Juli börjades et förskräckligt skjutande med små kanoner, bössor, pi toler, samt ett smattrande af raketer och smällare salla gathörn och snart sagdt utanför hvarje hus i hel ns staden, hvarmed sortsättes nästan oafbrutet tills emo morgonen d. 5. D. 4 Juli kl. 6 på morgonen började klockring ning i alla stadens kyrktorn och samtidig salut frå stadens batterier. Alla banker, allmänna verk, kon tor och bodar voro tillslutna hela dagen. Dock ä dagen icke att hetrak:a som någon helgdag, ty guds. tjenst halles icke i kyrkorna, utan dagens rätta be nämning torde vara Frihetsdag, ty hvar och en eger rättighet att göra snart sagdt hvad han behagar, utan att polisen vagar blanda sig deri, så vida icke n groft våld företages. Under loppet af förmiddagen defilerade c:a 10,000 Man trupper, artilleri, kavalleri och infanteri, lör Washingtons staty; hvarefter de alla marscherade genom stadens förnämsta gator med flygande fanor och klingande spel. KL 12 på middagen förnyas åter klockringningen och saluten. KL. 7 på aftonen skulle fyrverkeri afbrännas på åtta offentliga platser i staden, men i anseende till på eftermiddagen inträfladt regnväder afbrändes de först påföljande afton d. 5. . Så roligt det a ena sidan är, att å d. 4 Juli vara ute på gatorna, är det dock å andra sidan ganska vådligt, ty hvart man vänder sig ser man gevärsoch pistolmynningar gapa emot sig, och man hör intet annat än ett oupphörligt skjutande. Det finnes nära nog ingen familj, som ej den dagen afbränner ett mindre fyrverkeri, och icke nagon pojke, som ej roar sig med att skjuta eller kasta smällare, och man kan tryggt antaga att den dagen går mera än 100,000 dollars upp i rök, ensamt här i Newyork och kringliggande trakter. Newyorks uppväxande ungdom af det manliga könet är den dagen ingalunda nogräknad med valet af skottafla, ty dertill tages vanligen den person de först få esigte på. Att en mängd olyckshändelser inträffa till följd af detta ovarsamma bruk af skjutvapen, är naturligt. Så t. ex. hafva tusentals personer fatt sina kläder uppbrända, fingrar afskjutna, större och mindre skador å armar, ben och ansigten. En fru blef kjuten i ryggen så illa, att hon genast måste aflöras till ett lasarett; en svensk, som var ute på landet hos en bekant familj för att fira srihetsdagen, fick vid ett tillfälle då han hastigt vände sig om, ett skott midt i ansigtet; lyckligtvis var pistolen laddad endast med löst krut, men mannen får emellertid så länge han lefver bära ett outplånligt minne i sitt ansigte af Amerikas 90-åriga frihetsdag. Genom vårdslöshet vid fyrverkeriers antändande, och derigenom att sådana pjeser kastades härs och tvärs, uppkommo en stor mängd eldsvådor, tillfölje hvaraf alla stadens sprutor och deras manskap fingo vara i ständig rörelse. En vid härvarande kaj liggande större ångare vid namn Baltimore, antändes af en raket och uppbrann nästan totalt med innehafvande last, hvarigenom såväl fartygets som lastens egare ledo stor förlust, och det var endast genom stor ansträngning man lyckades rädda de i grannskapet liggande fartygen. Invandringen hit fortfar ännu, oaktadt de dåliga tiderna, att vara ganska stor. För den, som något känner till lifvet här, är det en omklig syn att se de nyss anlända emigranterna vid landningsplatsen Castlegarden. Man ser här unga flickor och gossar, dansande och hoppande af förtjusning öfver att hafva kommit till det fria landet, man ser en moder med sitt späda barn vid bröstet fälla bittra tårar, troligen derför att hon icke kan gifva den späda v — n relsen den ömma omvårdnad hon egnade honom i fälerneslandet. Man ser en medelålders familjfader sit ande på sin koffert med händerna för ansigtet, dåsn och då kastande en blick på de sina och troligen tänkank le: hvad skall blifva vår! öde i detta främmande land? st sanske fäller älven han tårar, dem han skyndsamt tr orttorkar för att de icke skola observeras af hans m haka och barn och beröfva dem deras mod. En el hängd personer går från flock till flock af emigransc erna, dels erbjudande åt mannen och hustrun arbete tj. å landet, de unga flickorna tjenst såsom pigor, de be nga männen att ingå i roguliera armcen, alltid utre svande stora löner, hvilka oftast, då uppgörelsen nä call ske, reducoras till knappt hälften af den sförst ppgifna summan. Andra bersoner visa sig mycket en ställsamma och erbjuda goda logis till billiga priser ge 8s. v. ig Ett råd, som jag vill gifva de af mina landsmän, På vilka ämna sig hit är, att de icke böra taga logis i cis got Svenskt värdshust eller som de här kallas ma varding-hus. Detta hufvudsakligast derför, att de rek nligen der råka ut för personer, som på ett eller sin nat sätt locka dem att förstöra de penningar, som str medföra, införa dem i dåliga sällskaper etc. Det gar nes till och med värdar på dessa hotell-, som sig fra för sed att genom kort och tärningspel afhända och KKLK2 ågot