Göteborgsposten – 25 juli 1866, sida 1

wW — ) — hundradenas blodiga hat och kif äter srammanats genom en enskild stormakts djerfva eröfringslystnad. Fastän vår blick under dylika förhållanden bortledes från en mindre solkstams kamp för sin nationala sjelfständighet och fäster sig vid händelser af större och allmännare intresse, är den likväl lärorik i sina enskildheter, och står ej heller så fjerran hån det närvarande stora krigsdramat som man skulle frestas att tro. Den är lärorik, emedan den visar, hvad som kan uträttas mot århundradens ingrodda fördomar och missbruk genom samdrägt och ihållighet, och derför att den mer än tidigare tilldragelser inom den österrikiska historien upplyser oss om, att det federativa systemet är Österrikes sanna och naturliga stöd, till hvilket det efter kortare eller längre svängningar i dualistisk eller centr listisk riktning alltid skall återvända. Hvad särskildt czeckernas motståndare, iyskarne, angår, så se vi, att den germaniska utvidgningsifvern och lusten att underkufva mindre solkstammar i kulturens och den högre mensklighetens namn just i Böhmen stödt på ett så bestämdt, kraftigt och fast motstånd, att det tyska eldmentets oberättigade herravälde med ständigt växande framgang genombrytes och tränges tillbaka. Den kamp, som under förra årbundradet fördes mellan Österrike och Preussen, var en dynastisk strid mellan husen Habsburg och Hohenzollern; den har nu åter blossat upp som en kamp mellan båda makterna om öfverväldet i Tyskland. Vi ha blifvit vittne till, att alla slaviska stammar i Österrike, men isynnerhet ezeckerna, med hänförelse följt kejsarens upprop till kamp, och orsaken härtill kan helt visst till någon del sökas i racehat mot tyskarne, men jemväl i medvetande om, att bildandet af en stor tysk militärmonarki — ty detta är i korthet Preussens egentliga afsigt — och tillintetgörandet af det federativa statssystemet i Tyskland skall medföra de största saror för alla vestslaviska stammar, som bebo Europa från Weichselns stränder ned till Svarta IIafvet. Österrike är af naturnödvändigbet en federativ stat, och skall denna stat med tiden antaga en bestämd national prägel, så skall det bli det slaviska elementet, som bör påtrycka den sin egendomlighet, eftersom det utgör inemot 45 proc. af monarkiens befolkning; Proussen deremot är till sitt grundväsen en eröfrande militärstat, det skall söka sin styrka i ass milering, d. v. s. förtyskning, af de olika folkelomenter, som det efter hand upptagit eller är i särd med att upptaga. Preussens nuvarande politik år intet annat än en praktisk uttolkning och genomförande at de lärdomar, som de germanistiska politici utbredt i mer än en menniskoålder: lärdomar om nödvändigheten af Tysklands enhet, om Preussens höga kall till att utföra denna uppgift, och framför allt om dess rätt till eröfring och utvidgning på den tyska nationalitetens vägnar, för att skaffa den en beherrskande och fruktad ställning i Europa. Danmark har blifvit första offret för denna politik, men den har nu vändt sig mot sjelfva Tysklands inre och upptändt ett borgerligt krig, hvars utgång ingen kan beräkna. Att de yestslaviska folkstammarne med entusiasm deltaga i Österrikes kamp mot Preussen, är för att betrygga den österrikiska monarkins ställning som europeisk stormakt; ty härigenom betryggas äfven deras egen nationala framtid. Häftet innehåller vidare en af prof. IL. Holst författad uppsats, kallad Nogle Bidrag till Studehandelens og Studeholdets Historie, en uppsats som förtjenar att läsas af hvar och en, den der sysselsätter sig med den nu uppblomstrande kreatursafveln och utförseln i den skandinaviska Norden. Förf. är känd som en samvetsgrann och pålitlig nationalekonom, likasom hans stil aldrig försjunker i tomhet, utan ständigt är lätt och populär. Tidskrift for Ilavevesen. N:is 7 och 8 ha ingått, innehållande : Martagongruppen al Lilieslegten eller Turbanlilierne; Oversigt over de vigtigste Havearbeider i Juli Maaned; Meddelelser efter fremmede Tidskrifter; Rodinpodning og dens Betydning for Frugttredyrkeren (med Afbildning); Gartnerexamen; Om en vedvarende Frugtudstilling m. m. Illustreret Modetildende. N:o 14, har hitkommit och är af detta innehåll: Modeberetning; et Bilag med afbildninger; Afrids i naturlig storlek til et Kjoleliv; et Fichu; en Havehandske og tilskaaret Papirsmönster til et Kjoleskjöd (peplum); Helene Vaillant (forts.); Lucy Sommers. At den alltid intressanta Modeberättelsen från Paris erfara vi: För några år sedan gaf olikheten i kjortlarnes garnering, hattarne, de mångfaldiga lifvena, schalarne och kapporna ilikligt ämne till beskrifningar om modet; nu deremot måste man nästan nöja sig med att angitva en allmän drägt, emedan smaken för enkelhet i toiletter gör sig mer och mer gällande. Äfven de förnämsta och rikaste damer bära s. n. endast vid stora festligheter dyrbara drägter; för dagligt bruk, antingen hemma, på promenader, på visiter eller resor föredrager man anspråkslösa drägter. Man kan således utan stora kostnader kläda sig modern, ja, tilloch— ——;4 —— EEE r—