Göteborgsposten – 29 juni 1866, sida 1

— — oAa — A.hn:n: — — sultat, då begreppet franc ej är fullt desinieradt, emedan det finnes både guldoch silfverfrane; i Göteborg uttalade man sig för silfverfrancen och nu önkade man guldsrancen såsom enhet, hvilken talaren för sin del ej ogillade, men ville då hafva tydligt uttryckt, att det skall vara quldnane, ty med uttalande af franc såsom enhet vore intet vunnet. Tal. ansåg att man ännu borde vänta med frågans afgörande, så länge en dubbelhet fanns i det franska systemet: enskilda personer kunde visserligen yttra sig öfver densamma, men sektionen borde ej afgifva någon resolution. Slutligen föreslog hr Lehmann: att sektionen, med hänsyn till myntet, skulle antaga att de skandinaviska rikena böra af vakta att den nuvarande dubbelheten i det franska systemet upphör, innan de kunna ansluta sig till detsamma. Etatsrådet Schovelin och brukspatron Lundluquist förordade äfven införandet af guldfrancen till enhet, Den senare förundrade sig öfver att man infört vårt decimalsystem, då man var betänkt på det metriska systemet och att antaga francen såsom myntenhet; det vore visserligen ej bra att ofta göra förändringar, men det är dock bättre att vidtaga dem nu än längre fram. Med hr Lhmann instämde statsrådet Helliesen. Sedan ordf. tillsport sektionen, om hr Wallenbergs eller hr Lehmanns förslag skulle till mötet öfverlemnas såsom ctt uttryck af sektionens åsigt, och hvardera erhållit 10 röster, beslöts, att de begge skulle vid allm. sammankomsten söredragas af referenten. — Sektionens referenter äro: för mått och vigt hr Schovelin och för mynt hr Wallenberg. — Slutligen uppdrog sektionen, som nu hade afslutat förhandlingarne t ordf. att hembära hertigen af Östergötland dess djupa tacksamhet, för det han i förgår öfvervar sektionens sammanträde. Sektionen åtskildes omkring kl. 14 12. Andra Sektionen började med frågan om önskligheten af nedsättning i bostportot för kuststäderna vid Sundet. Efter en kort. diskussion, hvari etatsradet Rothe, departementschefen Roos, pos:inspektoren Petersen och revisor Uddenberg deltogo, och hvarunder hr Rothe föreslog ett amendement, gående ut på utvexling af postanvisningar mellan de skandinaviska rikena samt hr Roos officielt meddelade, att generalpoststyrelsen underrättat vederbörande i Danmark och Norge att postanvisningar och postförskott komma att från d. I Aug införas mellan Sverige samt Norge och Danmark, antog sektionen följande förslag till resolutioner: 1. Med afscende derpå att någon ytterligare nedsättning i det genom konventionerna af Juni 1865 faststälda mellanriksportot för de skandinaviska rikena neppeligen lärer kunna i en närmare framtid förväntas, uttrycker mötet den önskan, att den i art. 5 af den svensk danska konventionen eventuelt aftalade nedsättningen i portot för bref mellan städerna vid Sundet måtte så suart som möjligt bringas till verkställighet; och 2. Likaledes uttalar sig mötet för ett snart införande af den i art. 28 af sistnämnda konvention omförmälda utvexling af bostanvisningar. Derefter företogs frågan om önskligheten af en konventions uppgörande angående direkt tolegrambefordring mellan Sverige och Danmark. Efter nåsra Korta yttranden af revisor Uddenberg och etatsradet Rothe antogs följande förslag till resolution: Med erkännande af den låttnad, som blifvit telegrambefordriugen mellan de skandinaviska rikena beredd genom konventionen al d. 10 December 1863, anser mötet önskligt, att de 1 anledning al den i Paris afslutade allmänna internationella telegrafkonventionen af d. 17 M 1865 pågåeude underhandlingarna om en särskild konvention för den direkta itclegraferingen mellan rikena måtte så snart som möjligt leda till ytterligare nedsättning af portot derlör. Derpå öfvergick man till frågan om önsklighe ten af en direkt telegrafförbindelse från Norge ti England. Prof. Broch framhöll i ett längre föredrag nödvändigheten af att ega en oafhängig telegrafförbindelse med England och att denna borde gå från Egersund i Norge till Petershead i Skotland. Den skulle komma att kosta 50,000 p. sterl. med en tråd. men detta skulle vara tillräckligt för längre tid, a 180.000 telegram om året dermed skulle kunna befordras. Denna lin:e ansåg tal. ega stort förerrädframför en linie från Ringkjöbing på Jutlands vestkust till Flamborough, hvilken hinie vore längre och bland flera andra olägenheter vore utsatt för att ockuperas af fienden. Dertill ansåg tal. äfven en telegrasledning från Norge till Jutland vara af vigt, hvilken ledning skulle kosta 15,000 p. st. För linien IUgersund-Petershead hade tecknats tillsammans 15 a 16.000 pund, men teckningen hade sedan afstannar. Man borde dock ej härvid taga statens understöd i anspråk, ty det vore anlitadt för så mycket unnat Norska regeringen har likväl förklarat sig, om linien kommer till stånd, ensam vilja öfvertaga hela driften, — Tri— —— —