Göteborgsposten – 11 juni 1866, sida 2

Italien, innan konferensen börjar. Detta är arrangementets hufvudpunkter. A. M. Layard. M. P. bjuder 20 pund åt den som kan framvisa bedragaren, så att han kan ställas till ansvar. Från Skotland omtalas ett utomordentligt meteorologiskt fenomen, neml. — svart regn. I gretskapet Aberdeen hatva sedan 1862 förekommit 7 dylika regnfall, två gånger föll tillsammans med regnet stenar, al hvilka många voro 8—10 tum i genomskärning och vägde öfver ett skålpund. Frankrikes pansareskader, som skulle under v. amiral Gueydon d. 4 Juni utlöpa från Toulon, för att örva manskapet i elden och laudstigningen vid IIieriska öarne, är för osörutsedda fall fullt bemannad och utrustad till hvarje aktion. Ombord på umiralskeppet sinnes älven en synnerligt skicklig lots. Underrättelserna trån Mexico ljuda ogynsamma. Vinsterna å lotterilånet bli ej utbe2 ; ; rå talta. Frankrike tager alltmera sin hand från skyddslingen. Drowningens af Madagascar adoptive son och tronarfvinge anträder i denna månad en resa till Europa, hvars hufvudstäder den 18årige prinsen skall besöka, och främst Paris. För några dagar sedan dog i Paris en man, som blivit 105 år och 4 månader gammal, och två dagar dereller hans hustru, som uppnått en ålder af 105 år och 1 manad. Från Amerika erhålla vi följande skildring at spanska flottans misslyckade bombardering at Callao d. 2 Maj: Den spanska flottan hade d. 14 April lemnat Valparaiso, der alla affärer ännu lågo nere i följd al bombardementet, fastän blokaden samma dag upphäfdes. Flottan anlände d. 24 April till Callao och gick till ankars vid norra ändan af ön San Lorenzo, och 2 dagar derefter meddelade amiralen Nunez, att han ville öppna fientligheter mot staden och besastningarne och gaf de främmande samt icke-krigare fyra dagars tid att derunder bringa sig i säkerhet. Denna förklaring sutte genast staden i uppror och rörelse. Hvarje tänkbart transportmedel användes, och gods, varor, privategendom etc. bragtes utom skotthåll, så att Callabo redan d. 28:de stod öde och tomt. Med största spänning motsåg man d. 1 Maj, den dag bombardementet skulle börja. De neutrala handelsfartygen, omkring 150 till antalet, lade sig något nordligare, den amerikanska eskadern något sydligare, och vester om handelsfartygen intogo de andra neutrala krigssartygen sin plats. D. 1 Maj inbröt, men en tät dimma förhindrade all utsigt i fjerran, uvarför spanske amiralen uppskjö: bombardementet, tills dimman skingrade sig. Peruanarnes sorsvarsanstalter, som skulle uthärda elden från 6 spanska fregatter, hade under längre vid varit förberedda derpå. De ligga norr och vester om Callao, äro anlagda af skickliga ingeniörer och försedda med kanoner af svåraste kaliber och nyaste konstruktion De simmande försvarsmedlen bestodo i pansarskeppet Loa med svåra kanoner, tre träkanonbåtar och monitorn ÅVictoria?. Dessa fartygs kanoner voro visserligen till antalet ringa mot de spanska fregatternas bredsidor, men på grund af deras svåra kaliber kunde utgången af kampen, om de sköttes väl, vara tvifvelaktig. Peruanarne skola alltid med stolthet minnas morgonen d. 2:dre Maj. Allt hade vändt sig till spanjorernas fördel, och den dimma, som rådt dagen förut, var försvunnen. KIL. 11 gaf Numancia-signal till att lätta ankar, och straxt derefter lågo de sex fregatterna stridsfärdiga med ånga uppe i slagtlinie med tvenno angreppskolonner. Den mot de nordliga fästena bestämda kolonnen bestod al skeppen VIlla de Madrid-, AImanza och Berenguelar; den, som skulle angripa de vestliga fästena, bestod af fregatterna fNumancia, Blanca? och -Resolucion?. Mellan båda kolonnerna placerades kanonbäten Vencedora. Kl. 11 f. m. aflossades det första skottet från batteriet N:o 2 mot Numancia, som genast svarade, efter nägra få minuters kamp var striden allmän. Elden från skeppen var liflig, alltför liflig, ty man fick der ej tid att sigta. Elden från batterierna, först osäker, fann snart den rätta distansen, och de stora kulorna slogo ned i de spanska skeppen. En half tumme efter stridens början gaf Villa de Madriden signal, hvarefter vencedora skyndade den till hjelp och drog den u ur elden, sannolikt skadad i maskinen. Det fartyg, som dernäst drog sig tillbaka, var Berenguela, som måst uthärda en fruktansvärd eld från batterierna, Då det passerade förbi Förenta Staternas krigsskepp, anmärkte man, att det fått skoit under vattenlinien och redan tagit in så mycket vatten, att manskapet ej allenast arbetade vid pumparne utan äfven med pytsar, för att hålla fartyget flytande. Kampen forttor att rasa med stor hältighet; kl, 2 drogo Blanca och Resolucion sig tillbaka, för att reparera, men intogo snart åter sin plats och höllo ut till slutet. Kort efter stridens början slög batteriet n:o 3 i luften och i batteriet n:o 7 blef en 300-pundig Arm strongskanon genast demonterad, men i öfrigt inträ fade ej någon olycka, som hejdade peruanarnes eld, hvilken blef alltmera förstörande. Efter hand må spanjorerna, att det började gå dem illa, och darne blefvo öfvertygade om, att spanjorerna måste illa tilltygade draga sig tillbaka. 15 minuter kl. 5 drogo spanjorerna sig afven verkligen tillbaka och lade sig utom skotthåll. Det sista skottet föll från den peruanske monitorn. Peruanarnes förlust uppskattas till 60 döda och 170 sårade. Spanjorerna måste ha lidit betydligt. Deras amiral Nunez sjelf fick ej mindre än 8 sår och kontusioner. AE SER SSA FENA TERO RESTE NERE RER SER