Göteborgsposten – 23 maj 1866, sida 2

Montpensier och Dauphine af Åuvergne, kunde ej önska en fördelaktigare äktenskan sförbindelse. Hon skyndade till Nantes, emottog i hemlighet besök af m:me de Chevreuse samt Gaston, och äktenskapet blef genast beslutadt. Det vigtiga var att Richeliecu icke före det afgörande ögonblicket fick väder om saken. Hemligheten blef väl bevarad; Gaston lät Boisrobert ända till sista ögonblicket tro att han gick in på kardinalens planer, så att abben trodde sig på fullt allvar kunna förkunna sin herre, att ingenting återstod för honom mer än bestämma den dag då Monsieur hos konungen skulle anhålla om m:me de Comballets hand. Richelicu lät Gaston veta att han redan följande morgon skulle förbereda Ludvig på detta steg, hvartill han redan ingifvit honom tanken. ) Då Monsieur var fullt viss på att förste ministern var hos kungen begaf han sig till denne. — Jag kommer, Sire, yttrade han i en blygsam men säker ton, för att inför ers Majestät bekänna mina felsteg och gifva er en garanti för min uppriktighet. Jag har beslutat att inom åtta dagar utföra en plan ... — Nu är han framme dermed! tänkte kardinalen glädjestrålande. — Det är vår käraste önskan, svarade konungen, men kan ni framför allt äfven svara för edra vänner? — Jag hoppas att ers Majestät skall täckas förlåta dem. Marskalk diOrnano ... Vid detta namn darrade Richolieu synbarligen. — Marskalk dOrnano har ej begått något annat brott