som skiltvakt framför värdshuset, med tillsägelse att göra alarm vid minsta buller, Gaspillac och Adonis läto servera sig att dricka och äta, för att fördrifva tiden, och fullgjorde dessa funktioner likt män, som ej sedan lång tid fått så läcker måltid Vi måste dock, på det att man ej måtte anklaga dem för egoism, medgifva att deras mage slutligen blef tillfredsställd och att Adonis gick att aflösa VEclopå i stallet lik: som Gaspillac aflöste la Rapidre på hans post, så at dessa å sin sida kunde göra heder åt värdens källare och skafferi. Under tiden uppgjorde Renaud med sina vänner sin fälttågsplan. — Om man antager, sade han, att en ronde kommif till de sofvande vakterna, eller att kapten du Hallier lemnat sitt rum och gått ned för att öfvertyga sig om att fången varit väl bevakad, så ha vi åtminstone halfannan timmas försprång framför dem som man skulle kunne sända efter oss. Man måste medgifva, att äfven om gref. vens flykt blifvit omedelbarligen upptäckt, skulle fiender behöft en timma på sig för att uppställa en trupp. — Må vara, anmärkte grefvinnan, men ... om mar hunne upp oss? ... — Vi skulle alMid ha den fördelen att vi kunde fly med friska och uthvilda hästar, medan fienden icke skull kunna förfölja oss med uttröttade djur. — Det är sannt, medgaf Chalais, men åt hvad hål skola vi bege oss?