Larsson i Långflon, hvilken under förra året ällde många björnar, har d. 19 d:s åter haft i lycklig jagt, då han på Höljberget sköt en nanbjörn, som vägde 20 lispund. Björnen hade tagit sitt vinterqvarter vid en rotstubbe, ler han låg obetäckt och sköts för hand innan han hunnit göra försök att komma från stället. Detta är den 16:de björnen, som nämnde Lars Larsson skjutit. —— —— — — — MM M mw — Vartecken. Från Malmö skrisves d. 3 d:s; I Lördags, den första vårlika dag i år, sågs en fjäril ute för att värma sina vingar i solskenet. Samma dag hördes bofinken sjunga och våra trakters första vilda vårblomma Veronica hederlfolia belanns fallt blommande. Klädesfabrik. Den s. k. Längmanska tabriken i Malmå, anlagd för uppkardning af yllelump till klädesberedning, men som efter Längmans död blifvit försåld till hrr H. F. Kockum och W. Engeström, håller nu på att inredas till klädesfabrik. Finnen Längman testamenterade, som bekant är, hela sin förmögenhet, 2!, millioner rubler, till svenska och finska folket, för att, sedan den hunnit till en viss summa, fördelas jemnt på alla. Hans sasta egendomar skulle naturligtvis försäljas och penningarne inberäknas i anförda kapital. Dödsfall. Från Jemtland berättas, att f. d. provincialläkaren P. Rissler d. 24 sistl. Mars aflidit å sin egendom Hornsberg å Frösön. D:r R. hade uppnått den höga åldern af öfver 84 år. Större delen af sin långa letnad hade han tillbringat i Jemtland under i högsta måtto ansträngande tjenstgöring såsom provincialläkare i ett vidtomsattande distrikt. Testamente. Malmö Handelstidn. berättar, att enkefru majorskan Hedvig Charlotte von Hennigs å Gustafslund, som afled d. 5 sistl. Febr. och åt sin ende son lemnade i arf säteriet Ageröd samt qvarnstället Bålamöllan med ställena Gustafslund och Brännestan i Stödhafs och Munkarps socknar, har genom testamente bortskänkt Rönnemölla, ett vackert, vid Rönneå beläget, qvarnställe jemte egendom, (5 mtl i Billinge socken, till en meddellös yngling, med. fil. kandidat L., och detta blott af vänskap till honom och hans föräldrar, utan ringaste skyldskap för öfrigt. Konsulärenden. Till svensk-norsk vice konsul i Leer, Hannover, har bandl. H. Garrels blifvit utnämnd. Till svensk-norsk vice konsul i Trapani har hr Louis Marino blifvit utnämnd. Ångbåtsfarten i Bottniska viken. Bottniska ångiartygsbolaget hade bolagsstämma i Haparanda d. 13 sistl. Mars Haparandabörjade sin verksamhet för året d. 24 Maj och hade fullgjort 10 resor på Haparanda, 2 på Luleå, och 1 till Åhus, Söderhamn, Hudiksvall och Sundsvall samt återvände från sistnämnde ställe till Stockholm d. 26 Nov., då den upplade. Volontaire afgick första gången från Stockholm d. 18 Maj och återkom dit från sista resan d. 10 Nov., efter att hafva gjort 11 resor på Haparanda, 1 till Piteå, 1 till Skellefteå och 1 till Lubeck. Inkomsterna uppgingo till: för fraktgods 140,492 rdr, passagerare 38,725, räntor och postmedel m. m. 892 rdr ; utgifter: fartygens omkostnader m. m. 111,190 rdr, utdelning till aktieegarne 68,250 rdr, afsättning till reservfonden 6,825 rdr. Reservfonden uppgår f. n. till 25,694 rdr. I Direktionen återvaldes. Ett väckt förslag, att bolaget, då gynsamt tillfälle nu yppade sig, skulle inköpa ännu ett fartyg, afstyrktes för närvarande. t En Salmoni-affär i Norrland. Från Lycksele skrifves till tidn. Aros-: En hustru Lönnberg hade, under föregifvande att hon ute å marken funnit ett till f. nämndemannen Isak Nilsson i Lusseholm adresseradt och försegladt bref, under ioppet af förra månaden inlemnat detsamma i prestgården med begäran att det måtte derifrån afsändas till egaren. Vid öppnandet af det mystiska oretvet, som saknade namnsunderskrift, kom Nilsson i den största bestörtning, emedan det innehöll hotelsen att han skulle ibjälskjutas och båda hans hemman sgärdar uppbrävnas, om han icke inom viss utsatt kort tid uti försegladt konvolut för brefskrifvarens räkning på ett bestämdt ställe å Stensele kyrkoplats nedlade en summa af 300 rdr. I största bestörtning öfver ett så hiskligt budskap beger sig Nilsson genast till länsmannen, och efter rädplågning med honom inläggas några med posten förut ankomna lotteri-blanketter uti ett konvulut, som, försegladt, lägges på det anvista stället. Derefter anställdes 2 handfasta karlar såsom vakt på det stället, der konvolutet blifvit lagdt, i den akt och mening att upptäcka den farliga korrespondenten. En natt, några dygn derefter, hörde de att till stället ankom en persSon, hvilken dock i mörkret ej kunde igenkannas. vvid det att något prasslande hördes efter den i mörkkret ankomne personen, hvilken troligen ämnade att Å på det anvista stället afhemta penningar, hade vaktkarlarne, liggande på ett med öppning försedt s. k. loft och hafvande tändstickor, skyndat att ta upp eld. — men detta misslyckades dock emot all beräkning. soch då genom den deraf uppkomna rörelsen lätt kunÅ i de förmärkas att menniskor der voro närvarande, afI lägcnada sio mannen ganska hastivt. utan att kunns