Göteborgsposten – 29 mars 1866, sida 1

—74 Fwc AR OA AR DT STRED — Jern-och Metallvåg H. Svensson utsett auktionskassören C. J. Risberg samt förordnat kammarskrifvaren Reinh. Andersson att tillsvidare j bestrida kassörsbefattningen vid auktionsverket. Bolagsstämma. Vid i går hållen bolagsstämma med aktie-egarne uti Vägoch Färje-anläggningen mellan Göteborg och Inland öfver Hisingen beslöts en utdelning af 10 proc. pr aktie. Handl. Z. A. Pettersson j:r som var i tur att afgå ur styrelsen, återvaldes till styrelseledamot för ytterligare 5 år Till styrelse-suppleant i afl. handl. P. Blidberg s:ors ställe utsågs civilingeniören OC. E Norrman och till revisorer för år 1866 grosshandlarne S. Warburg och Eugene Sundberg. Ångfartyget Excellensen Toll anlände natten till igår hit från Kristiania på sin första resa för i år, dervid bland annat medförande ombord eget postkontor med thy åtföljande postmästare. Norska regeringen har nemligen numera äfven å detta fartyg, i likhet med hvad förut skett å ångf. Kronprindsesse Louise, vidtagit den ändamålsenliga anordningen att inrätta ombord en särskild postexpedition, så att hädanefter jemväl å Exc. Toll bref emottagas till utlandet samt till alla poststationer i Norge. Öfver ett sekel gammal Enkefru Catharina Lysell, bosatt här i staden och förut lärarinna vid härv. Fruntimmersförenings flickskola, fyller i morgon sitt 102:dra år. Nordisk Tidskrift. Ett företag, som förtjenar all möjlig uppmuntran och lilligt understöd af hvarje vän af de Nordiska folkens närmande till hvarandra, är den Nordiska Tidskrift, som nu, enl. hvad annons i dagens nummer utvisar, anmäles till subskription. Flera at de olika ländernas mera framstående skriftställare inom nästan alla brancher skola i tidskriften medverka, hvadan densamma kommer att erbjuda ett säkerligen lika intressant som omvexlande innehåll I det vii öfrigt hänvisa till annonsen, återgifva vi ur Anmälan följande: Det har länge varit insedt, att den närvarande tidpunkten särskildt för de Skandinaviska folken är af omätlig betydelse och att redan den närmaste framtiden skall komma att afgöra huru svaret på den Skandinaviska frågan skall utsalla. Det är visserligen alltid lika sannt, att framtiden städse födes ur nutiden. Men vissa tidpunkter äro likväl mera än andra framtidsdigra: sädane tidpunkter, under hvilka för ett folk valet ännu står öppet emellan olika riktningar för framtidens uppgifter. Danmarks olycka har lärt de Nordiska folken, att det snart skall kunna blifva för sent för ett fritt val; att om de icke snart sjelfva göra sitt val, omständigheterna skola göra det i deras ställe. Det tillhör dock icke fria folk att viljelöst låta sig ledas af slumpen. Det är deras pligt att söka klart fatta sina mål, att handla i öfverensstämmelse dermed samt att manligt kämpa för deras förverkligande. För den tänkande fosterlandsvännen blir det ock snart ögonskenligt, att Skandinavismens förverkligan för hvart och ett af de Nordiska folken är ett oafvisligt vilkor, så väl för värnandet af deras politiska frihet som för en fri utveckling af deras egendomliga skaplynne. Under sådana förhållanden har tanken på en gemensam Nordisk Tidskrift uppstått. Första vilkoret för ett närmande och en förening ären sann kunskap om hvarandras förhållanden, så väl politiska och sociala som ekonomiska och litterära. Det är först så man kan komma till klar insigt om det gemensammma hos de Nordiska folken och om det för hvardera egendomliga; och först så som det stora faktum, att de Nordiska folken äro och måste förblifva grenar af en och samma stam, kan frammana lefvande handlingskraft. Deras kultur har bestämda drag. Det gäller att göra dessa igenkännliga för det Nordiska nationalmedvetandet, att det icke under inflytelsen af främmande mönster till slut tappar bort sig sjelft. Om alla tre gäller det, att till och med den inhemska litteraturen icke sällan är mindre känd än den tyska, engelska och fransyska; och att ännu mindre hela den Nordiska litteraturen verkligen är gemensam egendom. Men icke nog härmed! Den teoretiska kunskapen kan icke göra tillsyllest i den praktiska handlingskraftens tidpunkt. Den Skandinaviska frågan har nu begynnt inträda i. ett praktiskt skede af sin utveckling. Esomoftast sörekomma för de Nordiska folken praktiska frågor, hvilka kräfva en utförligare och mera sammonhängande behandling än tidningspressen kan lemna. De behösva förberedas, innan deras lösning på det praktiska området med framgång kan försökas. I Allt detta kräfver med nödvändighet ett derät egnadt periodiskt organ gemensamt för alla de; Nordiska folken! H