Göteborgsposten – 16 mars 1866, sida 1

samma månad fingo de resande första synen hå det länge efterlängtade nybygget, som utgjordes af en samling lider och här och der några af trasor bildade sägelskrämmor. De släpade efter sig ett par hästar som knappast voro i stånd att hälla sig uppe och voro magra som skeletter. I Kamloops fingo de skäl till tacksamhet mot försynen som låtit dem undslippa med lifvet, då de fingo höra de kanadensiska emigranternas öde. Största delen af dem hade, såsom de resande gissat, inskeppat sig på öfre delen af Thompsonfloden, men flotten hade blifvit gjord i största brådska och en stor del at dem hade omkommit i vattnet. En mindre afdelning hade tagit vägen inåt skogarne, gått vilse och — rysligt att förtälja — massakrerat och uppätit hvarandra, tills den sist öfverlefvande af kannibalerna, som man förmodar, i sin ordning blifvit plundrad och mördad af indianerna. Boken skildrar vidare de resandes färd från Kamloops till guldfälten och beskrifver de delar af britiska Columbien som de passerade igenom; men dessa skildringar tillhöra ej det utdrag vi här velat meddela vära lä3are. -— ——