Ett par räknestycken. I Danmark har af litteratörer och konstnärer bildats ett sällskap, som kallar si Fremtiden, afsedt att vara dels lånefond för dess medlemmar, dels ålderdomsförsörjning, dels enkepensionskassa och dels att lemna begrafningshjelp. För ökandet af sällskapets fond har detsamma utgifvit en volym, Et Nytårsgave, hvilken vi förorda hos allmänheten såsom en omvexlande och nöjsam läsning. Vi skola senare göra en närmare anmälan och vilja för dagen ur bokens många intressanta uppsatser meddela följande sifferlek: Siffror ha äfven sin poetiska sida, och det är förnämligast en sådan — säger förf. — jag vill framdraga, då jag uppmanar Eder att vara med vid ett par räknestycken. Vi skola nu först räkna ut, hvad en skilling (1 sk. danskt lika med vår fordna skilling), utsatt på ränta d. 1 jan. anno 1, skulle ha blifvit för en summa med ränta och räuta på ränta d. 1 jan. anno 1866, förutsatt således att räntorna städse lagts till kapitalet och såsom detta dragit 4 prets årlig ränta. Efter ej fullt 173, års förlopp skall ett kapital; utsatt på detta sätt, hafva fördubblat sig, och vår skilling skulle således efter 1734 år hafva blifvit 2 skilling, efter 352 år 4 sk., efter 531 år 8 sk. och efter 1865 år — ja, räkna nu sjelf efter — mer än: 5767000000000000000000000000 (57 qvintillioner 670.000 quadrillioner) skilling, eller 600729166000000000000000000000 (600,729 qvadrillioner 166,000 trillioner) rdr danskt (1 rdr danskt — 2 rdr sv. rmt). En liten vacker summa i sanning, men kanske det går oss som åtskilliga andra, att vi icke få ögonen riktigt öppna för vårt välstånd, förrän vi skola betala inkomstskatt. Låtom oss derför en gång räkna efter, huru stor den kan bli, i det vi antaga, att vi förränta vår förmögenhet till 4 pret årligen och lefva under så gynsamma förhållanden, att vi slippa undan med betalandet af 1 pret af vår årliga inkomst i skatt. Vi skola då finna, att vår årliga inkomstskatt uppgår till 24029166000000000000000000 (240 qvadrillioner, 291,660 trillioner) rdr danskt. Skola vi nu vara ense om att betala den i klingande mynt, t. ex. silfverriksdalrar, och låta det vara ölverskultens (skattexeekutorns) sak att hemta den i arbetsvagnar? Huru många vagnar kommer han då att begagna? En rdr väger 1 lod, alltså gå 32 rdr på ett skålp.; lassar han nu på hvarje vagn 5,000 skålp., så kommer han till att begagna 150182280000000000000 (1,501 trillioner, 822,800 billioner) vagnar. IIvarifrån han skall få dessa vagnar med tillhörande kuskar och hästar, få vi öfverlåta åt honom sjelf att bestämma, men endast i förbigående anmärka, att äfven om hela jordens yta, både fastlandet och hafvet, vore så tätt som möjligt besatt med menniskor, skulle dessas antal knappast utgöra 1906000 af let nödiga antalet kuskar. Intressant torde det mår hända vara att skaffa sig reda på, huru lång vagnraden blir. Låtom oss antaga att hvarje vagn med förspann intager en längd af 15 fot, och att de följa tätt på hvarandra; det skall då gå 1,600 vagnar på en mil, och hela vagnsraden blir således mer än: 938000000000000000 (938, 000 billioner) mil. —— AA— EEE EE —