Göteborgsposten – 9 mars 1866, sida 2

örande ingifna besvär öfver bestämmelserna nya brandordningen beträffande brädupplag, nvilken skrift lades till handlingarne. Det af Sundhetskollegium uppgjorda förslag till nytt regl. för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset hade af landshöfdingeembetet blifvit tadstullmäktige tillsändt, och blef detsamma öfverlemnadt till den nedsatta beredning som ippdragits att uppgöra reglemente för sjuknuset. Hr Blomstrand framlemnade följande förslag : Satt, — så vidt som ett bolag här blifver bildadt med tillräckligt kapitalstorlek, i ändamål att, för så billigt pris och på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt uppbygga arbetarebostäder och desamma försälja, till deras fulla saluvärde, men på sådana vilkor ätt en arbetare utan kapital men med en någorlunaa säker inkomst af sitt arbete, deraf kan utan svårighet blifva ägare, och med användande af influtna köpeskillingar till upplörande af nya arbetarebostäder, intilldess bolagets verksamhet framdeles kan utan skada upphöra; — Staden i alla händelser ingår i Bolaget med fulla värdet af de byggnadstomter, enligt gångbara priser, som af staden åt Bolaget öfverlemnas, till bebyggande med för arbetare och mindre bemed lade passande bostäder. Förslaget blef bordlagdt. Sedan stadsfullmäktige uppdragit åt hrr Philipsson och Grån att justera dagens protokoll, upplöstes sammankomsten omkr. kl. 1 e. m. Operan. Igår uppfördes Den Stummak, hvari hr Tichatschek naturligtvis skördade det mest entusiastiska bifall för sitt utförande af Masaniellos parti, namneligen för slutscenen i 4:de och de skakande scenerna i 5:te akten. Att applåder och inropningar voro nästan oräkneliga, behöfver knappast sägas, med ett ord, publiken tycktes väl och värdigt uppfatta att den nu har ett säkerligen ej snart, om ens någonsin, återkommande tillfälle att beundra en af sin tids yppersta musikaliska förmågor. Her Krolop och Vischer-Ackten sjöngo båda sina partier på ett sätt som bidrog till en god ensemble, m:ll Löwe sjöng prinsessans parti rent och behagligt, om också hennes röst väl torde vara något för svag för detsamma, och m:ll Holland var en lika täck, som utmärkt Fenella. Med ett ord, operan gjorde ett särdeles angenämt intryck, och stämningen i salongen var mera animerad än någonsin. Om Söndag uppföres Herolds ÅZampa eller Marmorbruden, en gammal, kär bekant för vår publik, hvari partierna äro sålunda fördelade: Zampa hr Tichatschek, Camilla m:ll Holland, Rita m:ll Löwe, Dandolo hr FischerAchten, Capuzii hr Kreen och Alphonso hr Uallermayer. Mindre Teatern. På denna scen har ett par gånger gifvits hr Hedbergs komedi Blommor i Drifbänk. Stycket, som eger flera särdeles anslående pointer och har till ändamål att skarpt gissla fruntimmersponsionerna i vårt land, är ganska underhållande, oaktadt det docerande, hvartill flera af figurerna göra sig skyldiga midtunder handlingens gång och sålunda hämma dennas utveckling samt gifva karaktererna en viss skefhet. Mot sista akten skulle vi vilja anmärka åtskilligt. Den passar ej i stycket och lemnar ingen egentlig försoning, hvarigenom komedien äfven blir i saknad af just den komiska kraft, som ligger i förvändhetens brytning mot seden, och den sanning, som ligger i dess slutliga böjande under det sedligas och godas makt. Den beskedlige brukspatronen (hr Nordberg) bedrages i sista scenerna af sin hustru och förlöjligas, hånas af sitt barn — att så sluta ett stycke af den natur som detta, gör det ej komiskt, utan bittert, och åskådaren går ej derifrån med känsla af sanningens och det godas seger, utan med harm öfver sanningens svaghet gentemot det sörvända. Några figurer äro tecknade med framstående talang, såsom den gamle majoren, inspektoren — brukspatronen och magistern samt i de tre första akterna den af m:ll Wiberg med lif återgifna tjufpojksaktiga pensionären. Hr Grönqvist framställde med jemnhet och nödig betoning at sina sarkastiska repliker magistern. Af de öfriga medspelande utförde flera sina partes så godt man, i betraktande af omständigheterna, kunde önska, men några deremot på ett sätt som ej tål omnämnande. Högtidlig begrafning. Skarhskytten vid Göteborgs Skarpskyttekårs 2:a komp:s 3:dje korporalskap handelsbokh. E. V. Stenberg som sistl. Söndag afled härstädes i lungsot jordsästades igår i Christina kyrka af prosten Lamberg och följdes dit af kamrater vid 2:a kamn illädda naradnniform Den aflidne gam