Göteborgsposten – 21 februari 1866, sida 1

G RER RR KRRR-—————s— Ls tionen på Börstorps egor. I följd af vattnets jernhaltiga natur, har man antagit det vara tjenligt för medicinskt bruk, hvarföre det ock begagnats. Emellertid, för att komma till någon visshet härom, har en läkare anställt provisionell analys deraf, och har det glädjande resultat visat sig, att det icke blott innehåller jern-occid, utan jemväl jod, så att man har förhoppring om, att här på platsen tå en verklig helsokälla ställd till sjuklingars disposition. — Den härstädes. inrättade trikinbyrån anlitas flitigt så väl af herregårdarne häromkring, som ock af allmogen, och har det fläsk, som tills dato blifvit undersökt, dess bättre befunnits vara trikinfritt, hvadan alla trikinrädda personer här på orten betydligt lugnat sig. — Vingleriet har i alla tider ledt till de sorgligaste resultater, äfven om det oanmärkt kunnat fortgå en tid. Detta öfvergår lätt till skurkstreck. Visserligen är intrycket mindre obehagligt, då en gammal, för konstgrepp känd man råkar falla i rättvisans händer; man anar, man förutser det; men deremot är intrycket desto obehagligare och mera gripande, då en ung man med framtid för sig och som genom skenbar stadga, arbetsamhet och flit, samt ett oklanderligt lefverne, lyckats tillvinna sig sina medborgares både aktning och förtroende, beträdes med grofva brott, hvilka gå ut på att rent af bestiäla nästan. Det är vid sådana fall af menniskoslägtets mörkaste sidor, som äfven den varmaste optimist kommer att vackla i sin tro på menniskornas dygd, heder och goda uppförande. Se här anledningen till dessa korresp:s betraktelser: En härstädes bosatt bleckslagare vid namn C. Holmberg, några och tjugo år gammal, hade gjort sig känd för arbetssamhet, duglighet och skicklighet i sitt yrke, så att han hade att glädja sig åt stort förtroende å all mänhetens sida. Utom detta gällde han för egare af några tusen riksdaler, så att hans kredit var temligen stor. För en tre veckor sedan infann han sig hos handl. E. här i Töreboda, med anhållan om ett lån å 400 rdr. E., alltid hjelpsam af sig och dessutom anseende H. för en säker och solid man, lofvade honom den begärda summan mot tvenne vilkor, först att han skulle återbetala penningarne etter åtta dagars förlopp, emedan E. behöfde dem i sin handelsrörelse, och sedan att, jemte skuldsedel, han skulle lemna något som hypotek, på hvilka vilkor H. ingick. Derpå hypotiserade han en revers å 1,900 rdr, utfärdad af en hans svåger, bonden Carl Fagerlind i Smedsgården Rud i Sköfde församling, hvilken hr E. antog som säker, ehuru han icke kände sedelutgitvaren, men då H. intygat hans soliditet, måste man antaga att så var förhållandet. Emellertid uraktlät H. att infria sin revers på utsatt dag, och då hr E. påminde honom härom, svarade han, Åatt han hvarje dag väntade på penningar från banken i Sköfde, och så snart de kommo, skulle liqvid genast ske. Detta inträffade dock ej. Hr E., angelägen om at uttå sin fordran, for derföre i Onsdags in till Sköfde, åtföljd af H, hvilken försäkrat, att der skulle penningar bekommas. Flera försök gjordes af H. att skaffa säker borgen på de belånta 400 rdr, sedan E. kommit till den sorgliga vissheten, att den emottagna reversen såsom hypotek icke var värd ett öre, enär flera sammanstämmande personer, af hvilka han sökt upplysning om Carl Fagerlinds soliditet yttrat, det F. vore en fattig dagakarl, och icke egde mer än han kan förtjena sig, nen äfven detta misslyckades. Vid efterhöandet, om de åberopade vittnena å reversen ecknat sina namn, nekade de enstämmigt härtill, vilket ännu mera gaf stöd åt den förmodan, tt Holmberg begått försalskningsbrott. Och ör att ännu mera öka sitt skuldregister,