Göteborgsposten – 21 februari 1866, sida 1

Huruledes Renaud ur en strid råkade in i en komplott. Mycket tankfull med anledning af det egendomliga möte han gjort, vandrade Renaud framåt på måfå, då han plötsligt erinrade sig att Michel väntade honom på värdshuset ÅPuits dAmour. Renaud hade nemligen icke velat taga sin nye tjenare med sig till det möte som Blanche gifvit honom, och då han ej visste huru lång tid han skulle bli uppehållen hade han icke heller velat låta honom vänta vid kyrkan. En annan tanke hade dessutom bemäktigat sig honom, då han anvisat Michel att vänta honom på Puits d Amour, Han erinrade sig att derstädes ha råkat de båda banditer, hvilka jemte honom sjelf hjelpt till vid Landrys flykt, hvilka hade dåödat denne och försatt honom sjelf i en ganska betänklig belägenhet. Han hoppades nu att återfinna dem der och med godo eller ondo af dem erhålla en förklaring öfver det besynnerliga uppförande de visat mot honom. Han begaf sig följaktligen skyndsamt till värdshuset, gick in utan tvekan och såg till en början ett dussin gäster, som suto i olika grupper. Hvad Michel beträffade, satt han tyst vid ett bord framför ett glas vin, hvilket han ej ens rört. Renaud satte sig midt emot honom och betraktade de personer som befunno sig inne i rummet.