Göteborgsposten – 16 februari 1866, sida 1

ekonomien och kanske än mera för hans djupsinniga funderingar i den protektionistiska paradoxien; men det har omöjligt låtit sig göra att bereda en plats för hr Rydqvist i riksgäldskontoret vid hr Nordströms sida. De beundra hvarandra alldeles ofantligt, men på bebörigt afstånd. Skulle de komma att arbeta under samma tak, vid samma bord och: i samma väg, så tog det bestämdt ett mycket sorgligt slut för endera, eller begge. Alltså, hr Rydqvist kommer ej i fråga till tullmäktig och det högvördiga ståndet har derigenom förebygt en stor olycka. I borgareståndet hafva underhandlingarne bedrifvits med mycken kraft och förslagenhet. Vid ett sammanträde med fraktionen Björck törliden lördag, delgafs ett törmedlingsförslag trån fraktionen Murån, som visade sig beredd till stora eftergifter för att kunna rädda hr Schwan. Mellan honom och fraktionen Murån finnes samma solidaritet och samma sympatier som emellan Markall och hans åsna. Derföre erbjöd fraktionen Muren sig att insätta hrr Stråle och Dutva i riksgäldskontoret om motsidan ville medverka till hr Sehwans bibehållande i banken. Detta anbud refyserades bestämdt. Detta oaktadt, och fastän tidningarne med en sällspord enighet och på ganska närgångna skäl förkastade hr Schwan, är jag benägen hålla tio mot ett att han återväljes, sastän med ytterst knapp röstöfvervigt, allenast derföre att som motkandidat icke inom hela Stockholms börs kunnat uppuagas någon enda eminent person. Detta är in casu hr Schwans lycka, ehuru den hvilar på en grundval som just icke är värd att yfvas öfver.