Göteborgsposten – 10 februari 1866, sida 1

porträtt i olja af Ingres eller Horace Vernet kostade minst 3,000 fres; ett miniatyrporträtt at Isabey eller m:me de Mirbel allraminst 1,000 fres. Då man fick en väns eller väninnas porträtt, mottog man en i dubbelt hänseende dyrbar gåfva, i det denna gåfva pro primo var bilden af ett älskadt föremål och pro seundo var ett konstverk. Nåväl, idag eger intet af allt detta rum; man ger sitt konterfej åt hvar och en, som begär det, liksom man kastar en allmosa åt en tiggare, för så vidt man icke, ifall det icke är en fnllkomligt likgiltig person, sticker det i hans hand med ungefärligen följande ord: Jag mår förträffligt. Hur står det till med er? Jag får ju äfven ert, icke sannt? Man skäms för att neka att ge bort en bagatell som kostar 10 sous, då i händelse man säger nej, den kan köpas i hvilken boklåda som heldst för 20 sous. På det sättet kan en för er fullkomligt likgiltig person helt prydligt ha er i sin samling, er och edra medbröder i konstens eller litteraturens verld. Man skulle kunna kalla dylika samlingar för pendanter till samlingar af fjärilar och skalbaggar, om man icke visste att några tropiska tjärilar, några sällsynta och vidunderliga scarabeer betinga kanske ett eller annat hundradetal francs, under det att niåkan ha våra