Göteborgsposten – 2 februari 1866, sida 2

dr. — En tolf års gosse höll för några daar sedan på att drunkna i kanalen vid Sjöorp. Oförsigtig nog att gå på den svaga isen, ade han blifvit bortkörd af några arbetare, nen, föraktande varningen, hade hån marscheat till en damm ungefär 1,000 alnar ifrån let första stället, men hade icke varit der länve, förrän isen brast under honom och han börade sjunka. Vid hans nödrop ilade tolk till sjelp och kommo i grefvens tid, ty gossen var nära förstelnad, då de drogo upp honom. — En mansperson vid namn Henriksson har, edsen vid lifvet och nedtryckt af ekonomiska bekymmer, en dag i förliden vecka kastat sig i kanalen mellan Lyrestad och Sjöorp och omkommit. — — ——5åm o — Det andra skandinaviska nationalekonomiska mötet. Den danska afdelningen af komiten för nationalekonomiska möten, hrr Orla Lehmann, Schovelin och A. Hage, hafva Feedrelandet meddelat följande uttalande: På det skandinaviska nationalekonomiska möte, som 1863 hölls i Göteborg, blet det bestämdt, att nästa sammankomst skulle ega rum i Köpenhamn, och på förslag af den nedsatta komitäns danska medlemmar, blef tiden för mötet bestämd till våren 1866, samtidigt med den köpenhamnska industriutställningen. Då denna emellertid senare blifvit inhiberad för att undgå kollision med den allmänna utställningen i Stockholm, synes det vara en naturlig konseqvens härat, att äfven det nationalekonomiska mötet blefve förlagdt dit, hvarest utställningen erbjöde rikt tillfälle att lära känna de nordiska ländernas materiella utveckling, och att från alla tre brödrarikena samla en mängd at just de män, hvilka isyn nerhet intressera sig för densamma. Vihatva derföre förvissat oss om, att ätven komitens svenska och norska medlemmar dela vår åsigt, att det skall vara i deltagarnes och i sjelfva sakens intresse, att mötet hålles i Stockholm, och då frågan äfven annorstädes blifvit väckt, hafva vi trott — utan att förekomma de svenska medlemmarne — oss redan nu böra underrätta våra danska kommittenter om sakens ställning. Från Riksdagen. I törgår blet bevillningsutskottets betänkande i anledning af den k. propositionen angående med Frankrike afslutade handelsoch sjöfartstraktater, till ständerna inlemnadt. Mot detta betänkande hafva 30 af utskottets medlemmar reserverat sig, somliga yrkande traktatens förkastande (frih. C. J. G. af Schmidt, hrr M. C. Wolflelt, C. Bergenstråle, frih. D. Hermelin, hofpredikanton Wahrenberg, kontraktsprosten Janzon, kyrkoh. Wennerström, prosten Lundholm, kontraktsprosten Althar, d:r Petrelli, d:r Sandberg, d:r Runsten, kontraktsprosten Rabe och riksdagsfullm. Sandstedt), andra att traktaten måtte antagas sans phrase (frih. af Ugglas, hrr Croneborg, Hallenborg, Murn, Stråle, Sandegren, Ödmansson, Meyer, Trägårdh, Hammar, Rooth, Lindstedt, Hallström och Wi strand). Dessutom hafva prosten Bergvall och riksdagsfullmäktigen Sköldberg reserverat sig. Ridd. och adeln godkände samma dag statsutskottets beräkning af statsinkomsterna, äfvensom den i betänkandet föreslagna utredningen om tackjernstiondens upphörande, med ett amendement at frih. Schultzenheim, understödt af frih. Gripenstedt, att ständerna förklara att sådana på senare tiden inom bergslagen anlagda masugnar, som åtnjuta privilegier eller haft sig hyttelag tillslaget, skola i beskattning anses lika med masugnar utom bergslagen. Borgareständet fattade enahanda beslut med 26 röster mot 21. Presteståndet godkände utan anmärkning samma statsutskottets betänkande; men vid statsutskottets utlåtande, beträffande kronans eftergift af danasarf, uppstod en längre diskussion, dervid de flesta talare yttrade sig emot den åsigt, som syntes innefattas i utlåtandet, neml. att kommunen skulle ega företräde framför kronan Åtvid danaarf; dessutom ansågs behöfligt att törst genom K. M:t erhålla utredning atsådaIna trågor. Ståndet afslog således utskottets sillstyrkande om eftergift af danaarf, utom beträflande ett danaarf i Södertelje, som efter votering medgafs skola tillfalla en flickskola :i I nämnde stad, och ett annat som K. M:t före I slagit må tillfalla en båtsmansenka Säf. Ridd soch adeln har, på nästan samma skäl, besluti som nämnda danaart i likhet med presteständet En liflig disknssion föranleddes af ekonomiut skottets betänkande, tillstyrkande sramställnin gar till K. M:t i fråga om ömsesidig rättighe för norrmän och danskar att i Sverige bosät