Göteborgsposten – 26 januari 1866, sida 2

qvist straxt vid toppen på en åldrig tall. Troende, att det var en tjäder, som der så obemärkt tagit sin hviloplats smyger han sig långsamt men tyst fram till den gamla tallen och när han kommit inom skotthåll sigtar han, lägger an och skjuter. Derpå följer ett starkt brakande genom trädens grenar, villbrådet når marken och jagthunden rusar fram under starkt skällande. Jägarne hasta dit, och blifva icke litet öfverraskade, då de finna istället för tjädern — en stor svart katt, fasthåliande en ekorre mellan tassarne, hvilken han, fastän illa sårad, ogerna ville släppa ifrån sig. Anfallen af hunden, måste han dock släppa sitt rof, för att sätta sig i törsvarstillstånd. hvarvid den liflige ekorren, som icke blifvit träffad af något hagel, utan blott fått några lindriga märken efter kattens klor, qvickt kilade upp i trädet. En förfärlig strid uppstod nu mellan hunden och den sårade katten, ty denne senare var ett stort exemplar af de vildkattor, som någon gång påträffas i våra skogar, och hade icke jägarne med sina bösskolfvar gifvit katten några hårda slag i hufvudet, är ovisst, hur striden utfallit. — I Söndags åtta dagar sedan, då den nyss fallna snön hude utlockat mycket folk, råkade en på kanalen vid Hajstorp promenerande man ut för det missödet, att helt otörmodadt plumsa i vattnet, ty han hade helt oförmodadt fallit i en råk, hvars tunna is narrat honom att gå på. Ehuru mannen, en skicklig simmare, nedsjönk öfver hufvudet, och således fick sig ett opåräknadt duschbad, lyckades det honom sent omsider att åter kasta sig upp på isen och rädda lifvet. Storbritanniens trävaru-handel. Lonn Commercial Record innehåller följande intressanta meddelande ur hrr Churchill Å Sims cirkulär rörande Storbritanniens trävaruhandel: Denna har betydligt tillväxt under år 1865. Af senaste årsberättelsen framgår, att införseln af trävaror från utlandet och kolonierna under de 7 åren från 1852 till 1859 i medeltal ärligen uppgått till 2 12 mill. loads, under de 3 följande åren 1860, 1861 och 1862 till 3 och under åren 1863 och 1864 till 3 2 mill. loads. Tillförseln under 1865 uppskattas till 354 mill. loads. Landets förbrukning synes ha uppgått i lika proportion, för så vidt man kan inhemta af der på platsen gjorda iakttagelser och handelsberättelserna trån uthamnarne; hopandet af stora lager i London kan anses endast som ett undantagsfall. Enligt Board of Tradees årsberättelser intördes under år 1861 af trävaror till Storbritannien 3,109,459 loads; 1862: 2,937,850 d:o; 1863: 3,437,919 d:o; 1864: 3,528,654 d:o och 1865: 3,787,000 loads. I London har trävaru-handeln gått upp under åren 1860— 1864 i proportion med hvad fallet variti hela Storbritannien; men under år 1865 har importen till London öfverstigit 1864 års med 27 proc., under det att årsberättelsen antager ett stigande af 7 proc. för hela Storbritannien. Om man kan beräkna att Londons tillförsel utgör nära 14 af hela konungarikets trävaruimport, kan törökningen i denna affärsbranche under sistl. år tillskrifvas det större hopandet at timmeroch plankupplag i Londons dockor. Sverige och Norge hafva bidragit till den ökade tilltörseln med 30 proc., Ryssland och preussiska Östersjöhamnarne med 16 proc., mera än under 1864; från britiska Amerika kan importen anses måttlig, men den är dock 16 procent högre än i medeital under de sista tyra åren. Förbrukningen i London, som approximativt kan beräknas om man subtraherar, trån totalimporten de i dockorna för närvarande befintliga trävaru-upplagen, företer en ansenlig tillväxt, hvilken under de senare åren törorsakats genom den städse rikliga tillgången på byggnadsmaterial, och är detta derjemte, tilltölje af det närvarande ansenliga förrådet, billigare än någonsin. Om man tager en allmän örversigt af de senast förflutna årens handel, skall man finna, att det är i London som detta ötverskott i importen hopat sig. Trävaru-tillförseln under årets sex sista månader har icke allenast varit tillräcklig att tylla behofven för denna tid, utan äfven för de sex derpå följande. Man har anledning att antaga, att den mest vidsträckta förbrukningen egt rum under år 1865, hvilken förbrukning i likhet med vår utveckling under åtskilliga föregående år icke blifvit hämmad genom tryckningen å vär penningmarknad eller genom höga diskonton, utan snarare uppeggats genom låga priser och den ymniga ullgangen på byggnadsmaterial. Förökningen