Göteborgsposten – 20 januari 1866, sida 2

a, förmodligen till underofficerseller officerstit ärjor, buro på plåten öfver handen en örnlis ned en fana i klorna och något namnchiffer . Å bröstet. Knappen bildade ett örnhufvud.St. Fyndet insändes till Ystads tullkammare och he var varit hembjudit till kronan, men icke anen setts vara af något antiqvariskt värde. Förfal modligen har det varit transka kyrassierväror, som under Napoleon I:s krig förirrat sig re åt våra kuster med något fartyg, som förlo-å. rat. Örnen på fästet liknar nemligen den ot franska och nannchiffern, mycket otydlig tor-a. de vara ett dubbeln N. sh Naturhistoriskt. Direktör Allvin har på (rån Grenna insändt till Jönköpingsbladet k. följande bidrag till upplysning om rågsädets natur i anledning af vår milda vinter. Då jag för åtskilliga år sedan afmätte hemma-llc net Myrebo i Ljungarums socken nära Jönköping, ltt förde en staklinea mig öfver en å skogen varande k rågfälla, på hvilken jag fann mera vacker råg än Jag på någon fälla sett det året. Vid min anmärkning derom, svarade skrattande en af egarne: Ja ha, den rågen skulle vi haft i fjol, men hela det året uppåto Ekebergs getter, som vi icke kunde afhålla från fällan. rågen så fort något rågstrå stack upp ur jorden. Då vi i våras sågo att rågen ville växa, sökte vi afhålla getterna, och vi hafva nu lika så bra råg, som vi skulle haft i sjol. Männe råg kan vara en perenn växt i sitt hemland Himalayabergen? Jag föranledes till denna fråga af följande verkliga händelse. Uti det för frostskador så blottställda Mo härad, der också höstråg af få begagnas, hände år 1819, att der råg var sådd den bortfrös i detsamma den skulle gå i ax eller var axgången. På en teg afmejades rågen genast, och strax stucko nya skott upp från roten, växte, gingo i ax och mognade under följande vackra sommar och höst; och egaren erhöll nära half skörd, men med smärre korn än vanligt. Ännu ett exempel skulle jag kunna framdraga i detta hänseende, men från min så tidiga ungdom, att detaljerna blifvit glömda. Det anförda torde dock kunna fästa naturkunniges uppmärksamhet. IIogtialig begrafning. Från Wadstena sskrifves: En särdeles högtidlig och vacker begrafning firades härstädes d. 12 d:s på aftonen, då aflidna fru Amalia Sundberghs stoft öfverlemnades åt den sista hvilan. Den mycket talrika processionen beledsagades till kyrs(kan, som var vackert och rikt eklärerad, af en mängd lantärnebärare. Från orgelläktaren utfördes af en tredubbel qvartett af mansröster ett par koraler. Marechaller brunno kring grafven. Den högtidliga akten bevistades af en stor och deltagande menniskomassa. Den aflidna, som var en hjertegod qvinna, ömmade för och var alltid gifmild mot de fattiga. Desnusa hennes skyddslingar blefvo ej heller bortglömda på hennes begrafningsdag. På sorgehusets bekostnad blefvo stadens fattiga, såväl de å fattighuset som äfven de flera, hvilka åtnjuta fattigunderstöd, rikligen trakterade med tI kaffe och aftonmåltid å arbetsinrättningen. Derjemte tilldelades sem mera behöfvande 10 rdr hvardera. Egen dödsorsak. Från Wisby berättas följande der nyligen timade tilldragelse: Handl. Wickmans bryggeridräng Gust. Andersson, som i något ärende var ute på bryggerigården, råkade derunder att nedfalla i iskällaren genom en lucka som för vädervexlings skull stod na öppen. Då kamraterna, efter någon stund. an saknade honom, funno de honom sittande död uti källaren med stöflor och rock afdragna rag Troligtvis har han, yr i hufvudet efter de m våldsamma slaget, trott sig vara hemma oel börjat afkläda sig för att gå till sängs, d: ka döden ötverraskade honom. är Ett förfärligt brott har d. 13 dis blif aflvit begånget i Östervallskogs socken i Werm coJ land, i det en inhysesman Jon Jonsson ihjel d:r I slagit sin maka och sina 2 söner. Mördarer er-Som är 52 år gammal, hear häktats och tro ha begått sitt trefaldiga brott under ett antal lIsSmittkoppor af elakartad beskaffenhe nafva utbrutit i Arvika. Från Westervik skrifves d. 15 d:s: De blida vintern har länge fortfarit och såsom e fva ytterligare bevis på växtlighetsförmågan unde Väl densamma kan nämnas, att d. 5 d:s plockade i Gräntzö trädgård å kall jord blommande pe söer och tusenskönor samt påträffades grö! skande utslagna blad af 3:ne andra växte Sjöfarten är ännu alldeles obehindrad: ett me ö, il gjutgods från Oskarshamns mekaniska ver in-Siadlastadt fartyg uppkom d. 12 d:s i har nen och vedskutor hatva hela hösten och än tid, intill denna stund från skärgården hitfört d stad nödvändlga brännmaterialet, å hvilket från lan höst sidan tillgången, till följd af väglagets besk: sten senhet, är knapp. ee Bo