eller hälften af presteståndets medlemmar, yttrat sig emot fördragen, men ingen, så vidt vi ännu veta, för desamma. Omständigheten är anmärkningsvärd och betecknande, emedan den! visar, huru mycket skäl framåtskridandets vänner ha att glädjas öfver denseger, de vunnit och hvilken skiljt dessa andans män från så verldsliga bestyr som att diskutera den högvigtiga frågan om konjack bör bära den eller den tullen, under det deras egentliga värf är, att predika och lära om menskligheten såsom ett brödraskap, hvars medlemmar ej böra stängas ifrån hvarandra af fientliga eller prohibitiva skrankor. Slutresultatet har emellertid varit, att bevillningsutskottet med 30 röster mot 17 tillstyrkt den kongl. propositionen om de med Frankrike ingångna handelsoch sjöfartsfördrag. Det finnee ingen anledning att antaga, det ständerna icke skola fatta beslut i öfverensstämmelse med denna tillstyrkan, sedan nu bondeståndets majoritet temligen tydligt låter förstå, att den visserligen till principen ogillar fördragen och önskar, attregeringen fästat mera afseende vid senaste riksdagens uttalade önskan om inslåendet af en annan riktning i hänsyn till tullagstiftningen, men likväl icke vill kompromettera henne, sig och landet med förkastandet af fördrag, hvilka dessutom synas ingå i alla länders moderna ekonomiska lagstiftning, hvarför det skulle vara betänkligt att uppresa sig deremot. Protektionisterna ha endast att lita på en liten Sundvallsonsk clique inom borgareståndet, ett sannolikt ganskö begränsadt antal inom adeln och — preste ståndet, som dock troligen skall vänta mec att fatta beslut, tills de andra stånden afgjor frågan och då såsom Pilatus två sina händer ——— —ä—