Göteborgsposten – 16 januari 1866, sida 1

Moöed förenade sig i dessa yttranden. — C. A. Larsson påpekade, att då förhöjning i tillverkningsafgiften förs föreslogs, hade det väckt missnöje, men sedan visat sig välgörande. Tal. var ej bränvinsbrännare, men trodde att ändamålet, en minskad förbrukning, bättre vunnits genom att högre beskatta försäljningen ni bränvinet, än att som nu sker vända sig mot tillverkningen. Trodde det k. förslaget innehålla fördelar, som skulle vida öfverväga de olägenheter, det till en början kunde medföra. Flera ledamöter instämde. — Jonas Andersson från Östergötland helsade me. glädje den syftning till frihet från allt tvång, som genomgick det k. förslaget, hade dock gerna sett. om med borttugandet uf maximum äfven följt borttagandet af minimum för tillverkningen, och förordade en förändring i tiden för skattens erläggande, så att denna icke behöfde, såsom nu sker, utbetalas på förhand. Efter ytterligare några anföranden, hufvudsakligen riktade mot den förhöjda tillverkningsafgiften, blel förslaget hänvisadt till bevilln. utskottet. Universitetsfrågan förevar inom borgarståndet, der en ganska litlig förhandling uppstod rörande Ekonomiutskottets afstyrkande betänkande ang. det af hr Fåhreus väckta förslag om upprättandet at ett universitet i hufvudstaden. Hr Wistrand trodde, att ehuru trenne stånd oanmärkt afgjort förevarande betänkande, borgareståndet likväl borde uttala en stark opinion i frågan genom att ussla detsamma och antaga en afhr Isberg lemnad reservation, deri hen hemställt, att rikets ständer behagade i skrifvelse till K. M:t anhålla, att K. M:t täcktes låta genom en komite af sakkunnige män sullständigt utreda såväl frågan om behofvet och lämpligheten al ett universitets inrättande i hufvudstaden, som ock hvilka åtgärder för sådant ändamål ertordras samt kostnaden derför och inför en kommande riksdag framlägga resultatet af en så beskaffad undersökning. Hr Ljungberg förklarade att ett utskott sällan blifvit så slaget af dagens händelser som ekonomiutskottet, när man tager i betraktande, att icke blott Stockholm utan hela landet kommer att såsom minnt al representationsförslagets genomförande bidraga till upprättandet af ete universitet i hufvudstaden. Ekonomiutskottet, som med denna riksdag går i grafven, borde få en grasskrift af denna lydelse: Häår hvila: rett Rikets ständers utskott, som år 1865 ej ansän rsragan om ett universitets upprättande i hufvudstaden värd att undersökas. Talaren yrkade, att betänkandet skulle läggas med ogillande till handlingarne. Hr Hjertström instämde med hr Wistrand. Hr Isberg ansåg, att frågans öde vid en kommande rihsdag mycket berodde på borgarestandets beslut, hvarföre han lramställde yrkande i enlighet med föregående talareHr Beronius försvarade såsom ledamot af ekonomi. utskottet dess betänkande at det skäl, att saken vore för vigtig att öfverlemnas till urdersökning a! några la individuella tycken. Man har sagt att kostnaderna blefve obetydliga för anläggning af ett universitet, och talaren trodde nog, att en komitt skulle säga detsamma, men sedermera finge man plikta för sin lättrogenhet. Han hänvisade såsom exempel till kostnaderna för nationalmuseum. Egentligen borde regeringen i on fråga af denna art taga initiativet och nya representationen behandla ärendet. Hr Blanche instämde i hr Isbergs reservation och hoppades at! den nya representationen skulle till sitt första och vackraste verk välja upprättandet af ett universite 1 Stockholm. Hrr Waldenström, Lindstedt, Petå och Vougt förenade sig med hr Isberg. Hr Carlen kunde icke gilla, att man upprättade ett tredje universitet emedan man då finge 3 dåliga högskolor. I hr Carlens tanke borde man hitflytta nu befintliga universiteter och derigenom åstadkomma med samlade kralter ett ordentligt och fullständigt universitet. Talaren önskade, att man skulle gilla det slut, hvartill utskottet kommit, utan att godkänna de derför anförda motiver. Hr Staaff förmenade att man borde, innan tanken riktades på upprättandet af universitet, äl ordna och tillräckligt förbättra folkskolorna och elementarläroverken. Hr Henschen ville gifva anslag till ett statsvetenskapligt universitet i hufvudstaden, men kunde icke inse nyttan att dit flytta eller derstädes upprätta något universitet. Borde det finnas ett tredje i landet, skulle des vara skandinaviskt och ligga i Göteborg. Flyttade man nuvarande universiteter, befarade tal., att professorerne skulle glömma vetenskapen, för att antingen springa i hoftrapporna eller ock göra sig populäre hos tidningarne. Hrr Siljeström och Falkman gillade allt hvad utskottet sagt. Hr Lindström hade önskat, att man vid denna riksdag väckt framställning om medicinska eller juridiska fakulteternes eller begges flyttning till hufvudstaden, då frågan närmat sig en mera praktisk isning. Emedan dylik motion uteblifvit, yrkade tal. t man skulle med ogillande af motiverna lägga betänkandet till handlingarne. Hr Sundvallsson fästade uppmärksamhet derå, att frågan om flyttning af universiteterna sjunkit i intresse med hvarje riksdag. Kost22—