Göteborgsposten – 8 januari 1866, sida 1

slöt ögonen ... ve denne unge ädling som ännu en gång korsat mina planer! ... Men tålamod! ... Jag känner redan hans ansigte, snart skall jag äfven känna hans namn och då ... Hans arm som varit upplyftad till hot föll vanmäktig tillbaka utefter hans orörliga kropp. Renaud de Francheterre och hans kamrater voro redan långt derifrån. — Morbleu! tänkte den unge kavaljeren, vår fart ökas, men min förmögenhet ... ja den är redan tio pisto ler mindre! Bah! Hvad betyder det! Man måste uppoffra något om man vill vinna något! Hans ansigte förskönades af ett ungdomligt och hoppfullt småleende. TIL. Bakom gardinerna. Två partier lågo vid denna tidpunkt i strid med hvarandra. Det ena, mäktigt, beprisadt, och isynnerhet fruktadt, representerades af kardinal de Richelicu; det andra, som var mindre mäktigt och hade jemförelsevis mindre energiska medel till sin disposition, representerades af Anna af Österrike, hvilkens högra hand var hertiginnan af Chevreuse; med detta parti skulle senare förena sig enkedrottningen, de konungska och de missnöjda.