Göteborgsposten – 29 december 1865, sida 3

zränsande trakterna. Den italienska regerinsen gör allt hvad hon kan, för att utrota det onda. En armå, som nästan skulle räcka till för hela landet, om det voro lugnt inåt och( fritt för fara utifrån, är uppställd i det forna konungariket Neapel och finner ständig användning uti konflikter med de bofvar, som göra landet osäkert. Fastän soldaterna gripa och straffa en god del utaf dem, äro de likväl ur stånd att rödja bort det hela, ty skörd följer på skörd med nedslående regelbundenhet, och skall troligen göra så, tills hela landet förenats under en spira och Frans II:s anspråk ej mera understödjas af en grannregering. Med afseende på röfvarena inom Kyrkostaten, äro de lika vilda och hejdlösa. Om de icke förändrat sin natur sedan de dagar, som föregingo franska occupationen, skola de vara lika farliga för den resande, som banden längre söderut. De hafva under de senare åren hållits i stillhet genom närvaron af en fransk arm och vetskapen af att de, om de önskade utföra sin mission, med lätthet skulle kunna komma öfver gränsen. Men en del af de franska trupperna har återkallats, och i nästkommande September månad skall påfven lemnas allena, för att på egen hand med sina soldater upprätthålla ordningen. Utsigterna äro alldeles icke behagliga för den resande, som önskar besöka klassiska platser. Det är obehagligt, att ställningen inom den mest klassiska delen af Italien skall vara sådan i dessa civilisationens dagar, men det onda kan endast efter hand undanrödjas, och det är dertör hvars och ens pligt, att noga tillse, huru nan styr och ställer sina steg i ett dylikt land. Betydelsefulla händelser synas således nära att spola in öfver det verldsliga påfvedömet, hvars dagar, såsom vi redan nu kunna se, måste vara räknade. Tidningarne från England offentliggöra en korrespondens, som vexlats mellan den amerikanske gesandten i London, mr Adams, och lord Russell samt lord Clarendon i anledning af Sydstaternas sista kapare Shenandoah. Den engelska regeringen förklarade sig deri villig att utlemna detta fartyg till Förenta Staterna, men nekade att gifva något slags ersättning för den skada, som det föröfvat, emedan England ej kunde göras ansvarigt härför. Mr Adams emottog Shenandoah, men förebrådde de engelska myndigheterna. latt de icke ställt manskapet till ansvar. Lord Clarendon afslöt törhandlingarne i en depesch at d. 2 d:s med den förklaring, att frågan var sutagerad och att det ej funnes något skäl at I fortsätta korrespondensen. I London underhandlas i närvarande stund I mellan England, Frankrike och Ryssland om I gemensamma åtgärders vidtagande för åväga dringande af lugn och ordning i Grekland Det säges, att 2 franska, 2 ryska och 2 en gelska krigsskepp skola afgå till hamnarne -lvid Pireus och Nauplia. Engelsmännen skol: besätta Nauplia och Syra. I Paris sortsara studentoroligheterna. Oak tadt de af regeringen vidtagna åtgärder, hafv i I flera föreläsningar sedan blifvit störda och af ) I brutna, och hvad värre är: eleverna i nor malskolan, akademien för de sköna konstern i och den polytekniska skolan göra mine a e latt vilja ansluta sig till studenterna. Det sä g ges nu, att de relegerade studenternas dor s) skall bli mildrad. i Daily News meddelar, att Förenta Sta h ternas regering i Washington knappast erhåll underrättelse om den spanske amiralens P: rejas ankomst till Chili, förrän hon gaf befal ning om att en ansenlig eskader skulle afg iltill Stilla Hafvet. Denna eskader består : I följande fartyg: Monadnock (pansrad) ot -I.564 tons och 4 kanoner: Vanderbilt o3,360 tons och 15 kanoner; Powhattan o -2,415 tons och 21 kanoner; samt Tuscarora nlom 997 tons och 30 kanoner. Daily Nev nt beledsagar denna notis med följande anmärl ningar: Der finnes intet att göra för en flot ry i närheten af San Francisco; det är myck il möjligt, att den officer, som har befälet, få dsordre att afgå till Valparaiso. Att preside -Uten Johnson i sitt budskap till kongressen he — -(O——— n