Göteborgsposten – 29 december 1865, sida 1

Article Image
2 blefvo slagna vid Dyppel. I Berlin resas monumenter, gjutna af våra kasserade kanoner, och flanörerna låta segerruset gå upp i Dyppelcigarrens rökhvirflar. Härunder förgäter man alldeles kampens orsak: beslutet att skipa rättvisa mot nationaliteterna i Slesvigs blandade distrikter. För att ej något missljud skall störa Dyppelsfantasiens stora konsert, låter man nu myndigheterna gå till väga, huru de behaga i Slesvig, utan att bry sig om, att man en dag kan vakna upp ur sin inbillade fest med ett brott på sitt samvete. Förhållandet är nemligen det, att i några socknar i de blandade slesvigska distrikterna danska språket alldeles utträngts ur kyrkan och skolan, för att lemna rum för tyskan, fastän hela allmogen i dessa socknar uteslutande talar danska. Innevånarne klagade först för de lägre myndigheterna och begärde att åtminstone någon gång få höra danska i kyrkorna; men de erhöllo intet svar. Slutligen vände de sig till den preussiske civilkommissarien v. Zedlitz med begäran att han skuh e afhjelpa det öfverklagade, men hafva tillbakavisats med det svar, att sakens afgörande måste uppskjutas, emedan han tillsvidare icke fann skäligt vidtaga någon ändring i språkförhållanden, som bestämts; den danskt talande allmogen i dessa socknar skall således med tvång germaniseras. Den förr häri så sensibla tyska pressen skall naturligen icke ha en spaltstump öfver för våra bröders officielt gjorda klagomål! Hr Bismarck har genom sin organ Nordd. allg. Zeit. behagat finna Danmarks ruin och undergång nu vara ohjelpligt gifven — sedan danska riksdagens flesta medlemmar lyckönskade den svenska justitieministern i anledning af eder försattningsreforms lyckliga genomdrifvande — men ännu mera sedan eder minister härstädes officielt tackade genom en skrifvelse vår riksdag. Hr Bismarck skulle naturligtvis vida heldre se, om vår riksdag frambure till honom sin lyckönskan, då han nästa gång upplöser landets representation, innan denna beskattat sig genom lagligt fastställd budget, och hånfullt oktrojerar egen, godtycklig budget, stödd på principer, som representationen utdömt såsom skadliga, hardt nära fientliga emot landet. Hvad betyder det? Kort före krigets utbrott år 1848 hörde skiltvakten vid tyghuset tydligt, att ett starkt oväsen rådde inne ivapensamlingen. Man såg efter; der fanns intet, men då kriget kort derefter bröt ut, antog man det hatva varit en varsel. Härom natten hörde den utanför tyghuset posterande skiltvakten tydligt ett larm, som om sablarne gevären, spjuten och lansarne i vapensaler dansade om med hvarandra. Vakten ropades i gevär, och vaktbefälhafvaren såväl som alla soldaterna, höde tydligt oväsendet. Följande dagen skedde noggrann undersökning; all var på sin plats. Det betyder att vi snar skola åter få krig, säga de vidskepliga. Det har så ofta sagts, att Danmark en dast är mycket svagt representeradt i afse sende på lyrisk poesi, att många trott, att v endast kunna uppvisa föga i denna riktning. desto mera glädjande är det derför att taga: hand en bok, som den alltid unge Christian Winther i dessa dagar utgifvit. Denna bok Isom är mycket elegant utstyrd och inbunden 1 ett smakfullt band, är: Dansk Lyrik från MIN

29 december 1865, sida 1

Thumbnail