Göteborgsposten – 28 december 1865, sida 1

hvilken, såsom läsaren måhända torde erinra sig, vid ÅErnst Mercks öfvergång i andra händer, blef af fartygets nya egare i London från 3:dje styrman ombord befordrad till dess befälhafvare. — Brefvet är af följande lydelse: Bay of Bengal, Coast of Coromandel Masulipatam, Nov. 8 1865. Till Red. af Göteborgs-Posten. Ett N:o af H. H:s tidning för Juni månad d. ä. som sorst nu kommit mig tillhanda, innehäller ett slags biografi kallad Ernst Mercks senaste öden, hemtad ur tidn. Nya Dagl. Alleh. Då förf. deri skildrar en ganska vanlig händelse — nya egares öfvertagande af ett till dem pantsatt fartyg — såsom en fullkomlig röfvarehistoria, och då jag uti skildringen blifvit otillbörligen och ganska tvetydigt omnämnd, ser jag mig föranlåten att, förbigående historien i sin helhet, göra följande berigtiganden, för hvilka jag anhåller om plats uti H. H:s tidn.: uppmanande äfven öfriga svenska tidningar, som skildrat ofvannämnde Ernst Mercks historia, att dessa mina beriktiganden publicera. Vid svenska flaggans nerhalande å Ernst Merck var kapt. Lang (Lloyds agent) den som kommenderade tillika med mr Grierson. Striden om den svenska flagg, som sedermera försöktes hissas i topp, observerades ej af mig. Jag såg endast 3:dje styrmannen Leatz komma upp med en fullkomligt trasig sådan, som, medan samma person sökte flagglinan, blef från däck uppfångad och borttagen af en af mr Griersons bokhållare. Hvarken med ord eller handling hade jag med fartyget att skaffa, förrän engelsk flagg var hissad å detsamma. Hvarken med ord eller handling hade jag med vräkningen af fartygets svenska besättning att göra, utan tvärtom vägrade jag att utföra den, då dertill beordrades. Kapt. Reutercrona, som innchade 1:sta styrmansplatsen ombord, var en min f. d. förman, och min aktning för honom så stor. att jag helldre riskerade att förlora min plats än personligen mot kapt. R. deltaga i denna brutala handling; hvarföre ofvannämnde kapt. Lang verkställde den med biträde af 2 poliskonstaplar. På allt möjligt vis sökte jag befrämja mina ombordvarande landsmäns bästa och gick deras önskningar till mötes så mycket det stod i min förmåga, utan att i min kritiska ställning ombord bryta mot ordres eller förglömma min skyldighet såsom befälhafvare under engelsk flagg, eller förbise mitt rederis bästa. Motsatsen härtill tror jag ej någon af besättningen kan framvisa. Sedan engelskt register å skeppet Ernst Merck blifvit af engelsk auktoritet beviljadt till firman Thomson, Bonar C:o såsom dess egare, var ju skeppet engelsk egendom. Svenska flaggan hade ej mera rätt att svaja öfver detsamma; personligt motstånd mot dess nedhalande var i ett fall skyldighet — hvilket vid processens slut lär visa sig —, men tjenade dock till intet, ty det återstod då att låta lagen pröfva eganderätten eller riktigare med hvad rätt dessa hrr utfått ett sådant dokument; dertill förfaller saken. Hafva de på olagligt vis åtkommit detsamma, så hafva de begått ett stort brott, men kunna de bevisa motsatsen, faller ansvaret mera på dem som ej godvilligt ville öfverlemna en egendom som ej mer var deras. En kort tid förut öfvertogo samma hrr på likartade anspråk ett annat af Holmska rederiets skepp, sJava; det skedde utan något upptråde och blef samma skepp straxt derpå försåldt till ett italienskt hus samt befraktadt. Åtskilligt mera kunde jag hafva att mot den åberopade artikeln anmärka, men jag har endast velat vidröra de punkter, hvaruti jag sjelf blifvit så tvetydigt omnämnd, tillika med en kort reflexion, och har nu endast att tillägga: att skulle tadel och afundsjuka vidare inblanda mig i denna sak, ämnar jag icke besvara hvad skribenten kan behaga yttra, såvida han ej skulle gå för långt. Jag har äran teckna mig C. W. Cedervall. Dödsfall. En ibland de äldste prester inom stiftet, kyrkoherden i Seglora pastorat, J. B. Schånberg afled d. 22 d:s i Seglora prestgård i en ålder af nära 82 år. Född d. 12 Februari 1784 i Sätila prestgård blef han 1805 student i Lund, prestvigdes 1809, blef fil. doktor år 1811 och år 1827 kyrkoherde i Seglora, hvilket pastorat han år 1828 tillträdde. IIan blef prost 1831 och var sedan kontraktsprost i Marks kontrakt. Jubelmagister år 1861 utnämndes han äfven till teologie doktor. Från Sköfde skrifves d. 23 d:s: Val till hrr stadsfullmäktige efter det halfva antal, ———— 2—2 A——