Göteborgsposten – 21 december 1865, sida 1

Tidningsösversigt. Mellan Posttidningen och Nya Dagligt Allehanda levereras åter en häftig strid rörande frihandeln, mot hvilken det senare bladet oförskräckt och med en panna som tål ganska mycket bryter lans, väldigt jagande i protektionisternas intresse, medan det, för att göra maskeraden fullständig, salvelsefullt predikar om vigten af grundlagarnes helgd och hållande. Traktaten med Frankrike skall vara emot grundlagen, det skall bevisas, hvarför N. D. A. tolkar vissa paragrafer ungefär på samma sätt som en annan bekant ordvrängare läser bibeln. Då det ingenstädes finnes i lagen såsom princip faststäldt, att tullarne skola vara till, för att befordra fabrikanternas förmenta intresse, undvikes försigtigt denna punkt, ty det skulle dock vara allttör förmätet, om en ringa bråkdel af nationen skulle för sin vinst kunna ega anspråk på rätt vatt lägga tunga på konungens undersäter. För att dock kunna angripa regeringen såsom handlande i strid mot grundlagen, då hon ingått handelstördraget med Frankrike, som onekligen är det första stora steget hän mot frihandelns tastställande practice här i landet och dertör ätven skall af alla krafter motarbetas, förklaras hon trampa under fötterna svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta genom rikets ständer. N. D. A. säger: Är det Sves rikes ständers rättighet eller icke, att allena beskatta svenska folket och således ätaga sig de bevillningar och den form af de i grundlagen bestämda bovillningar, som rikets ständer anse vara för folk och land ändamålsenliga och nyttiga ? Denna fråga torde kunna påräkna att få ett enhälligt ja till svar. Till bevis för att denna tolkning af grundlagen ej af regeringen följts, utan tvärtom oluderats, åberopas SSå 58, 59, 60 och 61 i i regeringsformen. Låt se hvad dessa paragraser säga! 553. Vid hvarje riksdag låte konungen uppvisa statsverkets tillstånd i alla dess delar, till inkomster och utgifter, fordringar och skulder, för det StatsUtskott, som Riksens Ständer utvälja. Skulle genom Tractater med främmande makter några medet Riket lillsiula, skall för dem på lika sätt redovisas j Emot denna paragrat ha de med franska traktaten införda friare tullumgälder ej gjort något intrång. Sjelfva paragrafen antager dessutom möjligheten af, att konungen, enl. den rätt som honom tillkommer, kan hafva