Göteborgsposten – 24 november 1865, sida 1

Article Image
— —— AWl ntogos dessutom två artiklar mot förslaget — len ena på begåäranaftryckt ur Malmö Snällpost, och innehållande den både grundfalska och försåtliga insinuationen, att om förslaget förkastas så är skulden dertill — den liberala tidningspressen. Mot en sådan beskyllning har Dagligt Allehanda-redaktionen icke mod att nedlägga ett protesterande ord. — Man drager deraf, och af andra tecken derjemte, den slutsats, att samma redaktions sympatier för reformen äro i realiteten — alls inga, och att dess uttalanden i frågan äro ordnade med assigt att stå väl hos begge partierna, men bäst hos det konservativa. Vid sidan af representationsreformen går den protektionistiska. Målsmännen för den senare äro ytterst verksamma men i tysthet. Sidenfabrikören Almgren, en mycket fyndig och då det gäller befordrandet af hans intressen en ganska friskostig man, har all möda ospard för att hålla de begge protektionistfraktionerna tillhopa — landtbruksoch industriprotektionisterna. Men de ha icke precist samma intressen. De förra påyrka intörseltull på alla landtmannavaror; de senare på alla industrialster. Men klart är att de förra omöjligt kunna erhålla så hög tull på jordbruksalster, att denna godtgör den tullforhöjning som industriidkarne fordra på de utländska industrialstren. De förra inse äfven, att om än spanmålstull åter intöres, men missvext inträffar som berättigar regeringen att upphäfva införseltullen, så qvarstå dock de öfriga tullsatserna till skydd för industrien, som då skördar vinsten ensamt på protektionismen. Men dessa betänkligheter, ehuru tullt befogade, skall hr Almgren OU:o utan tvifvel veta att kringgå. IIan har presteståndet för sina åsigter, och bondeståndet känner han konsten att behaga. Han räknar derjemte på adelns obenägenhet mot friherre Gripenstedt, och om anloppet mot finansministern ej blir stort och häftigt, icke är det hr Almgrens fel. Den svenska armens officerare at alla grader ha nu blifvit lyckliggjorda med en ny modell till butvudbonader. Kaskar, pickelhufvor och kepis skola afläggas, och en lägkullad mössa skall i stället införas. Den är försedd med en större förgyld och emaljerad plåt föreställande riksvapnet, som sasthålles vid mössan medelst en emaljerad knapp i hvilken tre kronor äro anbringade i guld. Plymen består at tagel — buffoltagel. Gradtecknet består af guldgaloner af olika antal och bredd. Kullen är sirad med smalare guldgaloner. Då mössan icke bagagnas till parad, borttages plåten och plymen. Denna hufvudbonad är ganska dyr, — nemligen 35 å 40 rdr, emedan plåten kostar 10 rdr och plymen 10 rdr, Sekreteraren i statistiska byrån Fåhrei motion om ett universitets inrättande i hufvudstaden har redan förevarit på ekonomiutskotvets afdelning. Den rönte häftigt motstånd af presteståndets ledamöter, något medhåll af spridda ledamöter från de öfriga stånden, men atstyrktes utan votering. Resultatet torde blilva enahanda i utskottets plenum, ehuru debatten der torde bli lifligare. Länsstyrelsen i Linköping har, förnärmad af en korrespondensartikel från Norrköping, intagen i Dagens Nyheter begärt åtal mot samma tidnings ansvarige utgitvare nr Rudolf Wall. Ian svarade derpå i Lördags, när målet förekom vid rådhusrätten att han icke läst artikeln innan den i tidningen infördes, emedan han hyste förtroende till författaren — en gammal publicist. Ett mera taktlöst svar — taktlöst i dubbelt atseende — torde näppeligen kunnat afgilvas, särdeles af en så gammal publicist. Våra tidningar hafva redan omförmått den fest som åtskilliga vetenskapsmän, konstnärer och litteratörer törliden Söndag gåtvo för förre redaktören af Posttidningen, hr Adolf Björck. Den gafs af hans närmaste vänner. Om alla de som här högakta denne lika kunskapsrike som karaktersrene och vänfaste man, deltagit i festen, så hade deras antal säkert uppgått till flera hundra. Det är en väsendtlig skilvad mellan hr Björck och alla hans företrädaro i Posttidningen. Dessa ha gjort sig all möoch på en stol till beskådande upphänga en hel

24 november 1865, sida 1

Thumbnail