voro öppna; ännu rullade åkdon af alla möjliga slag öfver gatorna. Jag var för trött och nedslagen för att blicka ut och se mig omkring. Madame deremot höll sitt hufvud utom fönstret ända tills vi hunno fram till stationen. — Hvar äro vara öfriga effekter? frågade jag då m:me ställde mig att bevaka en kappsäck som Gllhörde henne och en nattsäc ck som var min. — De komma efter i annat ukdon och skola föras på en af bagagevagnarne. Dessa bada vi taga med oss upp i kupden. Vi stego derefter i en kupå. dit mmes kappsäck och min nattsick äfven upptogos. Madame stod i dörren till kupån och afskriickte. som jag tror, genom sitt blotta utscende de passagerare som ämnat stiga upp i densamma. Slutligen ringde klockan och hon intog sin plats, dörren stängdes, hvisselpipan ljöd, och taget satte sig i rörelsen.