Göteborgsposten – 26 oktober 1865, sida 2

Räntefoten. Till Red. af Göteborgs-Posten. I Göteborgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning för sistl. Lördag och Göteborgs-Posten för gårdagen har underrättelse om förhöjning till 6 proc. af Göteborgs Enskilda Banks ränta för depositioner på bestämd tid af 3 till 6 månader, blifvit meddelad, åtföljd af oblidt klander öfver Direktionens åtgärd, som ansetts opåkallad och störande för den allmänna rörelsen. Direktionen föranledes deraf härmed meddela, hvad genom Redaktionen torde blifva offentliggjordt, att dess klandrade åtgärd, depositionsräntans förhöjande, varit framkallad ej allenast af konkurrensen med andra penningeinrättningar, utan äfven af det förhållande, att Direktionen med fördel kunnat till bankens och trafikanters nytta använda 6-procents depositionsmedel, då de lemnats på bestämd tid. De värda Redaktionernas klander synes grundadt på en aganan åsigt i sistnämnda hänseende och den uppfattning att penningetillgången och räntefoten nu skulle vara densamma, som under sommaren och den senare tiden. Denna åsigt är dock oriktig, och Direktionen är i tillfälle vitsorda att, efter en sortgående efterfrågan på penningar, under den närmaste tiden som föregatt höjningen af bankens depositionsränta, diskonto, äfven vid uppgörelse af större belopp, erbjudits för korta papper med 6!4 och längre med 7 till 712 procent, af personer, hvars valutor varit af första klassens och hvars omdöme icke torde kunna jäfvas. Att i en tid då utlandets penningemarknad är så ombytlig, att engelska bankens diskonto på 9 dagar stigit 3 procent, rörelsen äfven här föranledt räntans höjning, torde lika litet få anses underligt, som utt densamma måhända snart nog åter medför fall, men minst berättigar förhållandet till tal om farhågor och kriser. Den af tidningarne åberopade omständighet, att Rikets Standers Lanekontor samtidigt verkställt utlaning till 512 pret, eger sin riktighet; men det torde ej vara de värda Redaktionerna obekant, att Lanekontorets fond är begränsad och utlånas på vilkor, som i Stockholm fastställas; att utlåningen således upphör eller inskränkes i den mån fonden är använd; och att Lånekontorets räntefot derföre alarig ansetts bestämmande för den större rörelsen. Hvad Handelstidningen nämnt derom, att depositionsränta till 6 procent, för så små belopp som 500 rdr, offentligen annonserad, skulle auses bebada en penningkris, en åsigt som är fullkomligt ny och stridande mot allt hvad till förmån för den tria räntan uttalats, påkallar derjemte den upplysning att Göteborgs Euskilda Bank, efter räntans srigifvande, en gang förr offentligen utfäst 6 procent, som genom annons från en annan bankfirma i rikets officiela tidning nu länge erbjudits, utan att något tal om penuingkris dermed ställts i sammanhang. Att denna ränta för depositioner varit betald af andra penningeimrättningar, borde ej heller vara obekant. Då det nu utsagda yttrandet i afseende å penningeställningen väsendtligen afviker från deras, till hvars asigter de värda Redakrionerna förlitat sig och hvars omdöme gifvit anledning till Direktionens tillrättavisande, skall det ej förefulla oväntadt, om det blifvei bemött med ett förnekande. För detta fall får Direktionen upplysa, att den af sin ställning till den allmänna rörelsen är förbjuden att s.amlägga de detaljer. hvarå dess utsago grundats och således är underkastac följderna deraf att den med tystnad måste förbigi hvad mot dess uppgift anföres. Att Göteborgs Enskilda Bank af sin egen oct andra bankers sedel-emission har stora olägenheter kan ej motsägas. Handelstidningen synes ock antaga att Direktionens åtgärd att höja depositionsräntan va: rit en derifrån härrörande och således behöflig åtgärd Vid sådant antagande synes annat omdöme om sjelf va åtgärden bort följa, än det uttalade. Sedan räntar blifvit frigifven, gör man anspråk på att bankerns skola fylla den brist på rörelsekapital, som yppas, ge nom att i form af depositioner uppsamla hvad allmän heten kan undvara. Handelstidningen synes vilja ökt denna förbindelse med skyldigheten att garantera af färsmannen mot räntefluktuationer och för räntesoter bestämma andra grunder, än dem konkurrensen ocl befintlig penningtillgång betinga, ett anspråk, hittill ej uppfylldt af någon bank, och lika obilligt, som Han