Göteborgsposten – 20 oktober 1865, sida 1

ter anlände en anonym grön papegoja i en förgyld bur med en liten biljett skrifven med bokhallarstil och adresserad till miss Ruthyn af Knowl) Bartram Haug, och blott innehallande underrittelser om varden af gröna pabegojor hvarefter lästes underslrufet: Fuagelus namn är Maud! Buketterna lit jag hvarje gang obevekligt ligga qvar på bordduken der jag fann dem, sfageln yrkade jag att Milly skulle behälla susom sin egendom. Under den melantid af fjorton dagar som min onkel bestämt, syntes aldrig Dudley till vid middagsbordet, sasom han förut emelanat brukat göra, ej heller blickade han in genom fönstret da vi suto vid frukosten. Han nöjde sig med att en dag ställa sig i min vis i förstugan, klädd i sin jagtdrägt, samt med hatten i hand göra en tafatt bugning och yttra : — Jag tror, mi att jag matte ha uttryckt mig mycket emot er för nagra dagar sen. Jag var su förförvirrad och visste ej mer än ett barn hvad Cka min ledsnad derför och jag sade; och jag ville nu uttr i all ödmjukhet bedja er om förlatelse. Jag visste ej hvad jag skulle Siga. Jag sade derföre ingemting alls utan nöjde mig med att langsamt böja på hufvudet och passera förbi. Tva eller tre ganger sago Milly och jag honom på ett litet atstand under våra promenader. Han försökte aldrig alt förena sig med oss. IIndast en enda gang passerade han så nära oss att ett igenkännande var oundvikligt; han stannade da och lyfte på hatten under tystnad samt gjorde