Göteborgsposten – 5 oktober 1865, sida 2

Ett påtänkt nytt samhälle. Lake-Comtanie Monticello P. O. Minn. Aug. de 18 1865. Red:n af Hemlandet! Som jag erhållit flera bref, adresserade på Wa shington, torde jag genom Tit. tidnin: få upplysa a jag redan för fyra månader sedan afsade mig mi syssla, för att egna min tid åt mera maktpåliggand om ock ej så lönande sysselsättning. Det är n fråga om att bilda ett samhälle, hvars medlemma skola hafva all egendom gemensam. för att undslipp det bråk och bedrägeri, som är så vanligt i verldet samt för att kunna göra mera godt. 500 acres lan äro gifna för detta ändamål omkring 36 mil härifrår Om det kommer till stånd, ernar jag söka bli med lem deraf. Cirkulärer rörande detsamma på engelsk språket kan jag tillsända dem som så önska. Frans H. Widstrand. Adress: Monticello, Minnesota. Den amerikanska tidning, hvarurur vi a trycka detta upprop, bifogar vid detsamma e J varning och en erinran, att dylika kommuni stiska försök aldrig hafva lyckats och aldri; skola kunna lyckas. Svensk historia på franska scener De flesta af våra läsare känna libretton ti Aubers -Gustaf III eller Maskeradbalen, de en bit svensk historia blifvit behandlad me äkta fransysk naivetet. Ett nytt bidrag til franska teaterförfattarnes fantasirika uppfatt ning af vär historia är följande: På Thcatre Lyrique i Paris gifves för närvarand en opra-comique i 3 akter, med text af Dubreuil oc musik af Cherouvrier, kallad Le Roi des minesLibrettoförfattaren har förlagt scenen till Sverige, til Dalarne, och han prosenterar Gustaf Wasa för der parisiska publiken. Se här en kort redogörelse fö libretton: Den unge Gustaf Wasa har nyss flytt frå sitt fängelse i Danmark, han skyndar tillbaka til Dalarne och får en tillflyktsort i grufvorna. Här or ganiserar han bland böndarna ett uppror, som slutli gen förskaffar honom Sveriges krona. Gustaf har un der förberedelserna härtill dolt sitt verkliga namn och kallat sig Ot:o och har blifvit kär i en ung och myc ket vacker Ådalecarlienne? vid namn Christel. Me den svartsjuke Magnus, en väldig feodalherre i Da larne, har också kastat sina ögon på skön Christel han enleverar henne och för henne till sitt slott. Gu staf har dock ej förlorat spåret af sin utvalda, utal med tillhjelp af grefvinnan Elsäge, den grymme Mag nus älskarinna, utmanar han sin rival, sårar honon och råenleverar den söta Christel. För att undgi följderna af aetta äfventyr kan Gustaf ej utfinna nå got bättre medel än att afkasta masken och öppe förklara krig mot usurpatorn och han finner häri vil ligt understöd hos sina grufkarlar, som sjunga läng och väl om hämnd och seger. Vi kunde omöjligt säger Theophile Gautier, under stridsbullret och mörk ret i sista akten observera hvar Christel tog vägen sannolikt är det dock att hon följde med Gustat oct deltog i hans lycka. Att vilja kosta nya kostymer dekorationer, repetitioner o. 8. v. på ett så både til text och musik oklart och klent arbete är verkliger underligt af hr Carwalho. Hr Cherouvrier är en all deles obekant storhet, som uppträder med pretention troligtvis har han också låtit betala sig bra för sit arbeto — man kunde tro de af hans namn ätmin. stone!