Göteborgsposten – 26 september 1865, sida 1

hemska glans, med ditt hvita ansigte på en gång uttryckande hån och qval! Dudley hade ej lemnat Bartram-Haugh när en liten biljett anlände till oss från lady Knollys. Den hade följande lydelse: Ålskade Maud! Jag har med denna post skrifvit till Silas och begärt att ni och min kusin Milly skulle få hans tillåtelse att komma hit. Jag ser intet skäl hvarföre er onkel skulle afslå denna min begäran, och derföre hyser jag ett fust hopp att i morgon få se er båda på Elverston för att der stanna åtminstone en vecka. Ni träffa knappt någon enda varelse här annat än mig Jag har missräknat mig på åtskilliga som skulle ha besökt mig; men en annan gång skola vi ha ett större sällskap. Säg Milly, jemte det ni öfverbringar henne mina helsningar, tt jag ej kommer att förlåta henne om hon uraktlåter att tfölja er. Er alltid tillgifna kusin Monica Inollys. Milly och jag voro båda rädda att onkel Silas skulle vägra sitt samtycke, ehuru vi ej kunde upptänka något billigt skäl för en sådan vägran, då det deremot fanns många som talade för att han skulle låta stackars Milly begagna sig af detta gynnande tillfälle att komma tillsammans med andra personer af hennes eget kön som stodo öfver dem hon hittills varit mest van att umgås med. Omkring klockan tolf på dagen skickade min onkel