Göteborgsposten – 18 september 1865, sida 1

20)J62 bee WAW —— ordnat, att här i staden nedsättes en krigskomitå, för att vidare behandla och derefter sälla utslag i den mot honom anhängiggjorda saken. Dä delta sista steg af krigsministeriet blef bekant, föranledde det från hufvudstadstidningarne några skarpa anmärkningar öfver det otorsvarliga, tör att icke säga olagliga i att genom en kongl. resolution (d. v. s. på administrativ väg) döma en person i en sak, som man 4 veckor derefter sjelf förklarar en dast vara påbörjad, och tör hvars lagliga afslutande man sjelf nedsätter en krigskomitc; men då regeringspressen icke upptog den utkastade handsken, dog saken bort. I dessa dagar har emellertid löjtn. Kosod sjelf åter dragit fram den uti en liten broschyr, kallad: -Om min utstrykning och hvad jag uttalat om förhållandena 1 mitt fädernesland; Bidrag till belysning af systemet af d. 18 Nov. 1863,. at hvilken vi här vilja meddela Eder ett kort utdrag: De faktiska omständigheterna vid den at krigsministeriet mot Kofod anhängiggjorda sak äro toljande: I September f. å. reste Kofod, hvilken såsom frivillig oflicer deltagit i 1864 års fälttåg, efter dertill erhållen tillåtelse, till Stockholm, hvarest han under vinterns lopp höll åtskilliga offentliga föredrag öfver ämnen, hemtade från Nordens och särskilt Danmarks förhållanden. I tvenne af dessa föredrag lemnade han bl. a. en skildring af krigets törande alltifrån Dannevirkeställningens utrymmande till uppgifvandet af Vesterhatsöarne, och såsom ifrig national och skandinav underkastade han naturligtvis den hos en stor del af de högre officerarne rådande reaktionära anda såväl som generalerna de Mezas, Hegermann-Lindencrones och Steinmanns krigtörande, sedt från rent militärisk ståndpunkt, en skarp kritik. Dessa föredrag, som höllos i Stockholm under Februari och Mars månader d. å., således just under ÅAugustitöreningens och det Heltzenska regementets blomstringstid, föranledde införandet i en Stockholms-tidning af en artikel, hvari framställdes en del insinuationer och angrepp mot Kofod. Fastän dessa redan genom sin öfverskrift (intryck) betecknade sig sjelfva såsom temligen sväfvande och opålitliga, fastän de tillochmed framställ des anonymt och senare i ÅAftonbladet? dels gendrefvos och dels, så till vida som de voro lösa påståenden, törnekades af Kofod, ansåg krigsministeriet dem likväl tillräckligt vigtiga, för att derpå grunda en anklagelse mot en dansk officer. Men nu kommer det märkliga. Ministeriet beordrade, att ett stabskrigstörhör skulle nedsättas öfver löjtn. K. för hans opassande yttranden i utlandet ang. militära förhållanden och militära personer. Detta förhör hölls i Rönne d. 23 Juni, men ledde till intet, emedan anklagelsen endast stödde sig vid anonyma uppgifter i ett par svenska tidningar, hvilkas riktighet på det bestämdaste törnekades af Kofod. Då krigsministeriet således icke hade någon utsigt att få Kofod dömd af krigsrätt, drog det icke i betänkande, att utverka en k. resolution, enl. hvilken Kofod på grund af sina offentligt framställda och af honom sjelf under ett stabsförhör i Rönne vidgångna (!?) yttranden om förhållandena i hans fäsernesland skal!l ur armåens officerslista utstrykas. Flera omständigheter äro härvid i högsta grad påfallande. Vi vilja ej hålla oss till det lättsinne, hvarmed krigsministeriet enl. en anonym uppgift fäller dom öfver en man, som offentligt företett de mest hedrande vittnesbörd från sina närmaste förmän om sitt törhållande i tjensten. Hvad som i stället måste slå hvar och en med törvåning och är väl egnadt att väcka allvarlig eftertanke, är, näst det administrativa tilltaget, att krigsministern genom en kongl. resolution går rättens evenin L(F OO—————— ——