Göteborgsposten – 12 september 1865, sida 1

turer. Angbåter från Hull anlände i vanlig tid på morgonen. Å Lorensberg gifves i morgon afton, såvida väderleken det tillåter den 4:de och sista konserten af artillerioch skarpskyttemusikkårerna i förening. Det intresse, hvarmed de föregående konserterna, och icke minst den i lördags, omfattats, äfvensom den omständigheten att, som vi med visshet veta, ingen möda kommer att lemnas ospard för att vid denna konsert motsvara allmänhetens sordringar, torde kunna tillförsäkra äfven denna aftonunderhållning en talrik publik. Trädgården och parken komma att rikt ekläreras och bufleter för servering att anordnas såväl i restaurationspaviljongen som i parken. Tyska Operan. Sedan numera de slesta af de af direktör Gaudelius engagerade sujetterna, och bland dessa publikens gamle favorit hr Louis Fischer-Achten, anländt hit, pågå repetitionerna dagligen. Nästa Söndag lärer första representationen komma att ega rum, då Figaros Bröllop eller ÅTrubadurenlärer vara ämnad att gisvas. Tjenstledighet och förordnande. Göta hofrätt bar beviljat häradshöfdingen Axel Mauritz Rosenqvist ledighet från Lane härads till d. 15 d:s utsatta hösteting och förordnat v. häradsh. Erik Werner Tornörhjelm att samma ting förrätta. Likaledes har hofrätten beviljat häradsh. Lars Norin ledighet från innevarande års hösteting med Wette, Tanums och Bullarens härader samt förordnat v. häradsh. Carl Birger Schånberg och extra ord. notarien Carl Gust. Wennerberg att hålla berörde ting, den törre i Wette och Tanums, den senare i Bullarens härad. Af notabiliteter, som under senaste tiden med sina lit offrat åt förgängelsen, må nämnas: prins Joseph Bonaparte, död i Rom d. 3 Sept. Han var at Napoleon III töre dennes förmälning utsedd till hans eftertöljare på Frankrikes tron, hvilken plan den uaflidnes moder, dotter at Joseph, t. d. konung at Neapel och Spanien, motsatte sig med alla henne till buds stående medel. Prins Joseph var en så god son, att han etter sin moders död med egen hand under tio års tid hvarje dag lade en dyrbar blombukett på hennes graf; — Ludvig Kossuths maka, efter en lång och mycket tärande sjukdom afliden i Turin d. 1 Sept. Hon skall begrafvas på engelsk-protestantiska kyrkogården i San Benigno bredvid sin dotter, som hou förlorat tör vägra år sedan. Den aflidna var 55 år gammal; — Mrs Moore, enka efter Lalla Rookhs skald, Thomas Moore, död i Sloperwn Cottage i England d. 4 Sept., 68 år gammal. Hennes biograf i Times säger om henne: Åed henne försvann en af de sista rosorna från en ärorik sommar. Få äro nu qvar af den lysande hop, som var en prydnad för den tidigare delen at 19:de århundradet. Bland dessa namn skall intet hållas i mera kärt minne, än det af den qvinna, åt hvilken skalden Moore gal sitt hjerta. Moore ej allenast älskade henne; han var stolt öfver nenne. Han gifte sig med henne år 1811, och hennes hela historia är sammanfattad i denna enda sats — att hon var hans lefnads jus. Mrs Moore var icke en Lesbia, eller Beatrice, eller Laura, eller Highland Mary, bestämd att lefva för evigt i sången; men jon var lika mycket som någon at dessa, om 3) mera, en skulds idol. Hon var den enda, som återstod af Mooreska familjen; — Ri-h ard Hildreth, nordamerikanare och törf. ill Den hvita Slafven (äfven utkommen i vensk öfversättning), Förenta Staternas Hitoria, Bankernas IIistoria, Japan m. fl.