Göteborgsposten – 4 september 1865, sida 2

mark i nationalitetens namn och det sätt, varpå nationalitetsprincipen borteskamoterats till förmån för annexionen. Vid förbundsdagens sammanträde d. 31 Aug. protesterade Weimar, Coburg och Meiningen mot Gasteinsfördraget, så vidt detta afser Lauenburgs afträdande till Preussen. Af de nämnda staterna väcktes forslag om att saken skall afgöras genom austrägalrätt. Kejsaren af Österrike och konungen at Bayern väntas till Berlin såsom gäster (. Med anledning af de senaste veckornas händelser säger Morning Post, att den europeiska jemnvigten nu kommit att intaga en alldeles ny ståndpunkt; de ötriga makterna kunna ej åse det med likgiltig blick. Den preussiska nationen skall aldrig kunna genomföra den tyska ideen. En med svärdet tillskuren politik skall äfven bli tillintetgjord med svärdet. Från Hamburg afgick d. 30 Aug. den expedition, som genom d:r Petermans tillskyndelse utrustats för forskningar i norra polarhafvet. Påfliga regeringen skall umgås med planen att upphöja Rom till en sjöoch handelsstad. En ingeniör Costa har till detta ändamål framlagt fiera planer. Den vigtigaste afser en koncession för hamnbyggnader i Ostia, som en gång var så blomstrande och under den påfliga förvaltningen sjunkit så djupt; genom dessa hamnbyggnader och ett konstrikt kanaliserings-system af Tibern skola fartyg af mindre och medelstor drägtighet kunna gå upptör floden till Rom. De romerska prelaterna ha åter öppnat ett fälttåg mot det moderna statslifvets konstituvionela grundsatser. Msgr Calixt Giorgi har neml. inom Accademia di Religione Gattolica sökt bevisa, att folkets vilja, sådan den tillkännager sig genom den s. k. allmänna meningen eller genom andra medel, icke är någon suverän, at gudomlig och mensklig rätt oberoende myndighet. Abbote M. Galeotti uppläste inför församlingen inledningen till ett verk öfver samfundets enda sanna principer. Magr Giorgi förkastar folksuveräniteten at skäl, som innehållas i skrifter af Tomas af Aquino, Suarez och Bellarmin. Bland de rationela skälen framhöll han isynnerhet det, att det är omöjligt att förena folksuveräniteten med det nuvarande besittningstillståndet. Galeotti visade, i det han anknöt sig till 1789, att icke tordringen af den individuela rätten, utan pligten är den sanna sociala principen; detsamma gäller om friheten, om jemlikheten och nyttan: i deras ställe måste träda autoritotens, lagens och rättvisans grundsatser. — Vi bedja läsaren göra tör sig klart detta räsonnemang, hvilket skulle i sin tillämpning leda till folkviljans fullständiga underkastelse under myndigheten och makten, men solkviljan är nu äfven en makt och hon skall ej lemna denna sin ställ ning, för att återvända till medeltidens anda och principer. Det har kostat folken mycket blod och egendom, att göra sig fria trån medeltidens black; ej skall det lyckas några romerska prestkåpor att vrida tidens axel tillbaka. Kejsar Napoleon har gjort sin hemkomst till Frankrike minnesvärd genom nedsättande at ett högre kollegium för förbättring af realskolorna, hvilka afse de indnstriidkande klassernas höjande. 27 män, hvilka alla tillhöra gräddan at Frankrikes bildning och intelligens skola utgöra nämnda kollegium. — De tyska tidningarne förklara med vanlig tvärsäkerhet att kejsaren här handlat efter tyskt mönster En fransk ångare, som för några daga sedan ville löpa in i Porto Torres hamn på Sardinien, utan att iakttaga karantänsföreskrif terna, blef emottaget med gevärsskott. Times? innehöll för någon tid sedan er korresp. från Amerika ang. det sätt, hvarp: under kriget nordarmöns fångar behandlats a Sydstaterna. Behandlingen skildrades såson viterst grym, så att säga, kannibalisk. Ni uppträder det stora bladets forne korresp Amerika och förklarar sig vilja styrk: med ojätviga bevis, att Sydstaternas myndig beter behandlade fångarne så väl som det va dem möjligt. Korresp. tager äfven till orde för Jefferson Davis, hvilken han förklarar vari oskyldig till de många anklagelser som göra nonom. 1 förbigående må anmärkas den be synnerliga småsinthet, som visas i fängelse mot denne statsfånge. Han får t. ex. ej skrit va till sin hustru, och då denna för någr veckor sedan anhöll om att få besöka sin mar ick hon ett vägrande svar. Sydstatsmannen Stephens sitter i For An Amar Cio angaaf hvga on Ynalrar